Echoes Of My Thoughts

Igår var jag och en arbetskamrat och kollade på ett gäng artister som lirade under 10-årsjubileumet på Café MIC i Vänersborg. Vi var där i ganska god tid och var bland dom första att entra lokalen. Det var en alkoholfri tillställning där medelåldern verkade ligga runt 15-18 år om man bortser från oss tre "äldre herrar". Vad gäller underhållningen, alltså de live-band som lirade under kvällen, kan den bäst sammanfattas såhär; Alla banden hade något, men ingen hade allt! Det är väldigt unikt måste jag säga! Alla hade något men det var dessvärre en jävla massa viktiga delar som saknades för att det skulle bli underhållande och acceptabelt att lyssna på. Nu en snabbare genomgång av banden:


18.45 - Sabotage
Detta bandet hade störtsköna melodier, men sångaren sjung något så vedervädigt och riktigt förjälva falskt. Det gjorde att det endast gick att njuta av deras musik så länge han höll käften, vilket var allt för sällan. Dom hade en duktigt gitarrist som jag såg senast under "Rock Am Näs 2009" och berömde honom för hans spelskicklighet. Även då hade de en riktigt jävla tondöv sångare (för den observante läsaren, så var det alltså samma person). Framträdandet var ganska skapligt vad gäller scennärvaro.
Slutsats: Kicka sångaren omgående!

19.30 - Punktering Förbjuden
Dom hade en sångare som kunde sjunga bra, men dessvärre lät låtarna riktigt illa. Otajat och riktigt olidligt diskant ljud.
Slutsats: Mera bas och bättre melodier.

20.15 - The Coffeebreakers
Ett gäng brudar som öppnade med den klart bästa låten under hela kvällen! Hur bra som helst! Ett gäng coola och fräscha tjejer som röjde på scenen så gott de kunde. Dock svajade låtarna lite, efter öppningslåten, men de hämtade in detta lite mot slutet av giget.
Slutsats: Bästa bandet under kvällen. Fortfarande unga och har en ljus framtid framför sig. Det enda som saknas är en lite jämnare låt-standard (då gapet mellan kanon-hit och medel-måtta var ganska stort).

21.00 - Holmes
Dags för de riktiga utstickarna för kvällen. Ett gäng skickliga musiker, förmodligen duktigaste instrumentalisterna rent generellt set över ett helt band, under kvällen. Dessvärre var det ett framträdande som hade fått en 20-timmars lång vistelse på en mörk kyrkogård att framstå som mer avslappnande! Sångaren hävdade att de lirat i 10 år tillsammans. Det kan jag inte förstå överhuvudtaget. De glömde ju av att det fanns publik och sångaren i sig har förmodligen både scenskräck och torgfobi! Han både viskar i micken på scenen och är förmodligen livrädd bara han kommer på tanken att han faktiskt har en publik som tittar på honom.
Slutsats: Rent musikaliskt sett var det ganska okej, rätt softa melodier med sköna svängningar. Dock var scennärvaron under all kritik. Sämre kan man inte vara på en scen.

21.45 - Affordable Hybrid
Huvudakten som lirade någon form av punk och skrammel-rock. Det enda bandet som kändes helt fulländade. De hade bra sång, sköna och hårda riff, duktiga musiker och röjde på scenen. Så sett var dem bäst på allt, om man kan säga så. Dock skulle jag ju inte köpa en skiva med dem eller på något sätt vara ett troget fan. Men det var show och när det gäller musik, är det a och o.
Slutsats: De hade alla pusslebitar som krävs för ett band. Dock var kanske inte musiken min stil riktigt.




Slutsats av kvällen: Mycket bandad kompott. Mycket givande och tagande. Brudarna får jag nog ändå säga var bäst tillsammans med musikerna i första bandet och sedan en acceptabel huvudakt.


Vad tycker ni om kvällen och banden?!