Echoes Of My Thoughts

Ja, förmodligen kan alla i hela världen förstå vem detta inlägget handlar om. Övervägde att inte ha med någon bild på honom, för att 90% av svenska folket tycker säkert att han är ett miffo. Förmodligen kommer de flesta av er att ignorera detta inlägget bara genom att se bilden på honom!
Detta inlägg handlar hur som helst om en av de få personer som jag verkligen avgudar!
Jag ska här försöka beskriva och hylla denna man så gott det går.

Varför väljer man då att göra ett inlägg om Thomas Di Leva, när det finns så många andra människor man kan skriva om? Jo, egentligen av den enkla anledningen att han är en av alla de där få riktigt underbara, omtänksamma, humanistiska, begåvade, filosofiska, musikaliska och kärleksfulla människor som finns på jorden! Har du en gång sett en intervju med honom så förstår du varför. Har du inte gjort det, tycker jag verkligen att du ska göra det! Han har så sjukt mycket vettiga saker att säga och utstrålar alltid glädje och kärlek. Han är en av de få människor som kan beskriva känslor på ett sätt så att alla förstår genom hans enkla och bildliga talspråk, oavsett ålder på dem som lyssnar.

Om alla människor hade varit som honom hade det helt enkelt inte varit några krig alls! Svårare än så är det inte. Varför då?  Jo, Thomas är unik i sitt sätt att vara och klä sig. Han är precis som han vill vara, utan att det skadar andra och mår jävligt bra av det! Bara en sån sak får mig att beundra honom. Han vågar vara unik, vara sig själv och samtidigt tänka på andra och resten av världen. Hur många klarar av det i ett sådant patetiskt samhälle som vi lever i, där alla ska vara kopior av varandra?!

Jag kan ärligt erkänna att jag inte gillar alla hans låtar och har inte ens hört alla av dem, men en låt han har gjort heter Everyone Is Jesus. Den handlar om  om att alla är unika, lika mycket värda och är satta på jorden för att åstadkomma ett eget mirakel. Vi Har Bara Varandra handlar om att vi är alla människor, att vi ska vara rädda om varandra och behandlas därefter. Spaceflower är en annan låt som handlar om att jorden är en blomma i rymden som man måste ta hand om, alltså inte förorena enligt den så kallade ständigt pågående växthuseffekten. Tänk bara en sån sak som att kalla jorden för en rymdblomma. Det kan knappast bli vackrare och mer tydligt beskrivet. Men vi andra skiter i vilket och fortsätter förstöra vårat eviga hem och bete oss som media villa att vi borde göra.

Egentligen är det fel att sitta här och försöka citera honom här, då han skapar en sån fantastisk känsla i det han säger själv. Det bästa är alltså att kolla på videos med intervjuer och liknande. Han ser lite speciell ut, det tycker jag med. Han har kanske lite fjollig röst ibland, men tänk på de ord han säger och betydelsen av dem så förstår ni vilken grym jävla människa det är!

EVERYONE IS JESUS - THOMAS DI LEVA

Everyone is Jesus everyone
is Jesus everyone
is Jesus everyone

Every girl and boy is Jesus
Every tree and sea is God
Every word You speak is holy
Every flame is Jesus love

Everyone is Jesus everyone
is Jesus everyone
is Jesus everyone

Put your heart in your mind
and your mind in your heart

Say:
Ba ba bababa um baba um ba um baba um ba ba ba um
Ba ba bababa um baba um ba um baba um ba ba ba um

Every flame is Jesus love

Everyone is Jesus everyone
is Jesus everyone
is Jesus everyone

Dags att skriva om ett av de bästa tv-programmen som går på tv just nu; "Så mycket bättre".
I programmet bor det 7 välkända och unika, svenska musiker som gör saker tillsammans, delar med sig av sina olika "självbiografier" och personligheter. Mycket av det som framkommer är väldigt starkt, både vad gäller kärlek och sorg, och personligen kan jag säga att jag lätt känner mig berörd av den kultur som dessa 7 personligheter producerar.

Förutom gripande samtalsämnen, personberättelser och behavioristiska synsätt bygger programmet på att tolka varandras låtar. Tanken är alltså kort och gått att blanda 7 helt olika musikaliska genier från Sverige med varandra där de ska producera en underhållning som baseras på deras egen musikstil mer eller mindre. De ska välja ut varsin välkänd låt från respektive artist och göra om till sin egen. Där framkommer många nya intryck av låtarna som helt plötsligt kan få en helt annan innebörd och känsla, bara för att man gör om stilen på en redan existerande låt. Exempelvis trodde jag inte att en sådan som Petter skulle vara så kärleksfull, men innebörden av texten till hans låt "Längesen" framkommer mycket tydligare då Lasse Berghagen framför den på ett "Teddybjörnen-Fredriksson/En-kväll-i-juni-vis".

En anledning till varför jag själv troligen är så intresserad av detta program är för att det ligger så nära mig själv. Hur folk beter sig mot varandra, hur språk hanteras och ordens innebörd förändras beroende på hur de sägs. Historiken bakom artisterna, deras uppväxt och tankesätt är oerhört intressant! Man får lära känna dem som privatpersoner och fördomar man tidigare hade trappas sakta ner. Lyfta fram allt det unika, individuella, gemensamma och intressanta med varje människa.
Tillslut inser man hur oerhört lika människor är varandra. Ändå har vi så svårt att komma överens och uppföra oss som folk offentligt, istället för att vara rädda om varandra och acceptera varandra som dem de är genom ett vänskapligt förhållningssätt! En nyfikenhet av att dela, uppleva och lära sig mera av andra människor.

Thomas di Leva är en annan färgstark individ som vågar vara annorlunda, vara den han är och trivs bra som fan med det, oavsett vad världen tycker! Han anser att det viktigaste i livet är att man tycker om sitt eget liv, eftersom det är det livet man själv måste leva. Att man mår bra av det man själv gör, utan att någon tar skada, och fan vad jag avgudar honom för det! Konsten att kunna njuta av ingenting. Konsten att våga vara annorlunda. Konsten att må bra av sig själv. Han är absolut den enda människan som jag verkligen avgudar på riktigt.

Ett program som alltså även innehåller mycket glädje, sorg och starka känslor. Berättelser kring låtars uppkomst förändrar och förklarar deras budskap. Barndomsberättelser om mobbning, utanförskap och dyslexi. Att inte våga förstå andra människor, deras kultur/bakgrund och personlighet. Om berättelser som handlar om viktiga och stora händelser i andra människors liv och hur de ser på både sig själva och sina liv.

Så mycket bättre är ett program som jag starkt rekommenderar!
Vad tycker ni om programmet, ni som redan sett det?