Prenumerera!

Ravaged på Spotify

Ravaged på Spotify
Klicka på bilden för att lyssna på mitt band

Klicka på bilden för att komma till våran officiella hemsida!

Populära inlägg

GILLA PÅ FACEBOOK GENOM ATT KLICKA HÄR! Instagram Echoes Of My Thoughts Följ min blogg med Bloglovin

Kontakta mig

Namn

E-post *

Meddelande *

Kommande gig med Ravaged

Roon Don L. Lee. Använder Blogger.
tisdag 28 juni 2011
Som Heavy Metal-basist boende i lägenhet är det inte lätt att lira med förstärkare och det är förbannat synd. Bas skall vara ALLTID vara power annars är det totalt meningslöst, så enkelt är det bara! Alla hörlurar/högtalare som inte har rejäl bas är överskattade, meningslöst och generellt sett mycket platt och tråkigt. Det skall helst till och med dunka och slå i bröstet. Istället för att köra genom förstärkarens högtalare hemma, så får jag nöja mig med att spela med hörlurar på mig, vilket är rätt okej ändå. Är aningen missnöjd med mina lurar som jag har nu och letade efter bättre alternativ på Internet. Av en slump fastnade jag på Monster Beats by Dr. Dre Studio/Tour och beställde dessa från billigaste leverantören på www.prisjakt.nu, vilket blev ElectroWorld (se länk nedan).

Jag har aldrig beställt något därifrån men måste säga att det vart fantastisk service hela vägen och andra vardagen efter min beställning låg dem i brevlådan, eller rättare sagt på närmaste postinlämning. Har absolut inget att klaga på min order utan allt var smidigt, snabbt och enkelt.

När det väl var dags att lyssna för första gången med lurarna så kopplade jag in dem i bas-förstärkaren och jääävlar vad huvudet skakade! Hela lurarna vibrerade och ljudet var högt som satan. Kändes då helt omöjligt att använda dem på det sättet, så jag tänkte att jag lyssnar lite på låtarna på datorn för att se hur ljudet verkligen var. Helt såld blev jag! Mycket fantastiskt ljud måste jag säga! Speciellt till softa låtar med många små effekter i bakgrunden eller "orkesterversioner" som har många olika instrument etc. Ljud som man nästan inte hör genom vanliga högtalare, men om man jämför med dessa lurar där man verkligen hör allt. Basen är magnifik dessutom, vilket du säkert förstår när du läser min beskrivning av hur dem fungerade till min basförstärkare första gången jag använde dem. Man hör precis alla ljud som finns i varje låt. Även på Spotify var ljudet riktigt bra.

Funderar du på att köpa nya hörlurar tycker jag absolut du skall ta dig en titt på dessa! Finns kanske många som håller samma klass eller liknande, men jag kan i alla fall rekommendera dem som prisvärda för dig hur som helst.

(För den extra intresserade: I kartongen låg det en vanlig sladd till lurarna och en med microfon till för mobiler osv. Dessutom två batterier till lurarna, en instruktionsbok med vissa små, enkla, praktiska och mycket lättanvända funktioner för lurarna, samt diverse olika kontakter för passform i olika spelare).

Får sätta mig ner igen sedan och se om jag kan få till ett bättre ljud på basförstärkaren.

Vad tycker du om dessa lurarna, ElectroWorld, ljudupplevelser eller något annat som har med detta att göra?

http://www.electroworld.se/product/ljud-bild/ovriga-produkter-ljud-bild/horlurar/MCBEATSSTUDBK/monster-beats-by-dr-dre-studio-tour-horlurar-svar?scid=4544
lördag 25 juni 2011
Ni som alltid dissat HammerFall, ge denna skivan en chans för den har något som HammerFall aldrig haft tidigare; tyngd och åter tyngd. Första gången det låter Heavy Metal om dem på riktigt, så här kommer månadens skiva!

Den 18 Maj 2011 var det dags igen. Tid för ännu ett HammerFall-album. I samband med releasen av "No Sacrifice, No Victory" då Pontus Norgren från The Poodles och ex-medlemmen Fredrik Larsson blev medlemmar i HammerFall har soundet fortsatt sin utveckling mot det bättre. Joacims röst har blivit bättre och bättre, fylligare och fylligare, för varje skiva. Så även i detta fall. Ännu ett steg mot det nya HammerFall. Texterna är dock generellt sett inte lika "coola" på denna skivan som tidigare i vissa fall.

Infected som den nya skivan heter är en satsning  mot mer Heavy Metal än någonsin, då vissa tidigare låtar har låtit mer Power Metal än något annat. Med denna skivan har man dock lyckats få ännu ett snäpp vassare och tyngre ljud får jag säga.

Skivan är inspirerad av Zombies, så även videon till första singeln "One More Time". Måste även tillägga att titeln "Infected" är mycket bra. En cool titel som tydligen skall betyda något i stil med att HammerFall infekterar Heavy Metal eller något i den stilen. Ett omslag som för första gången sedan 1997 inte pryds av Hector, eller deras Warrior (riddare) som han också kallas. Inte för att jag tyck illa om de tidigare omslagen, tvärt om. Lika består hemsidan av en bandbild på headloggan och inte av maskoten. Känns spontant som ett nyare, mognare HammerFall med en nytändning.

Skall nu ägna lite tid åt att bedöma låtarna på skivan:

1. Patient Zero ***
Första låten på plattan inkluderar även ett intro till skivan, bestående av krasande glas, flåsande alien-andetag och en tjejröst som räknar ner från 10 till, ja just det Zero, och i samband med detta börjar låten. Mycket tunga virvelslag och riktigt steel-ljud på gitarrerna. En bit in i låten accelerar tempot en aning in i ett stick och ett solo som påminner aningen om Stefan Elmgrens gamla sätt att solo på.

2. B. Y. H. **
Början av introt låter misstänkt likt "Keep The Flame Burining" från Renegade-skivan, fast aningen tyngre och snabbare. Många frågar sig säkert vad förkortningen till titeln står för. Förmodligen något coolt? Så är dock inte fallet. Innebörden av de tre versalerna är nämligen så basalt och urtöntigt som "Bang Your Head". Hur som helst är det en rivig låt med tunga verser. Nedtrappningen till sticket kommer mycket lägligt och är bra mixat, likaså det efterföljande sticket med solot. Som sagt var, ett tyngre och mer välmixat ljud på denna skivan än tidigare. Inte lika plastigt sound som innan och mer likt den Heavy Metal som bandet alltid sagt själva att dem spelar men som jag personligen inte riktigt kunnat hålla med om alla gånger, även om låtarna även tidigare varit bra.

3. One More Time ***
Så är det äntligen dags för första singel-spåret med tillhörande video (nedan. Låten börjar med ett trumm-intro, som faktiskt låter ganska tunt och platt om volymen är för låg. Ännu en bra anledning att höja! När väl gitarrerna och basen kommer in blir det aningen bättre ändå. Trallvänliga verser och refränger. Bra texter och körer. Klassiskt och lätt att följa med i. Praktiskt att välja denna låten som singel, då alla kan hänga med i den. Dock inte den bästa låten på skivan, vilket kan tyckas lite knepigt. Härligt häng i gitarrsolot måste inflikas. Likaså nedtrappningen av låten med Oh-körer, piano och skön lead-vocals, as always nowadays! Eftersom det är singellåten, kolla på videon (för låtens skull och inte för att videon är det ballaste mänskligheten sett, för det är den inte).


4. The Outlaw ****
En generellt sett mycket bra låt, med bra djup och tyngd i. Fascinerande hur man kan göra en låt så trallvänlig och samtidigt kombinera detta med rå-tungt gitarr-tugg i en härlig rythm. Likaså en trallvänlig text men den passar oerhört bra ihop med melodin. Genialiskt, musikaliskt och ett självklart måste att lyssna på! Kan vara den bästa låten på skivan. Sticket och solot är felfritt och magiskt. "Outrot", eller vad man skall kalla det, sista refrängen, är en mycket bra variation på låten och höjer den ett snäpp till innan den tar slut. Heavy Shit, Truly Metal At It's Finest!

5. Send Me A Sign **
Låten i sig är inte speciellt bra utan tyngden i betyget ligger i Joacims grymma Metal-röst och avslappnande falsett. Mer en utfyllnads-låt än en super-ballad. Därför blir det inte heller något toppbetyg. En skaplig låt där ett plus för det akustiska gitarrspelet måste påpekas, trots att melodin är lite halvseg. Efter ett bra tag kommer det in lite stråkar i refrängen, vilket är ett plus för låten, innan trummorna kommer in på ett exeptionellt sätt och det blir mer tyngd i balladen.

6. Dia De Los Moertos *****
Pampigt intro med rätt mycket tyngd i pukorna som följs av en snabbare del och in i dem snabba och grymt bra verserna, som lätt är det bästa med låten, precis som dem genialiska bryggorna, likaså spanskan i dem. Tralligt och coolt! Refrängen hade kanske kunnat gå att göra aningen bättre vad gäller den textmessiga delen på låten. Skönt solo. Oavsett är detta en riktigt bra låt med mycket fart och tyngd i. En av mina absoluta favorit-låtar på skivan, varför du absolut skall lyssna på den om du inte redan gjort det!

7. I Refuse **
Ännu en låt som känns som ett utfyllnadsspår på skivan. Verserna och bryggorna är absolut helt okej, men refrängerna? Hallå eller! Det måste ju gå att göra en bättre refräng än så? Låten lyfter lite efter det lugna partiet mot slutet, men spontant känns denna låt mest som en önskan av att ta slut. Som en rätt meningslös transportsträcka mellan A och B.


8. 666 The Enemy Within ***
Tungt intro som övergår i en härlig trumtakt på virveltrumman innan versen. Inte direkt någon märkvärdig vers, utan låten lyfter mest i refrängerna och de maffiga synth-partierna med någon form av orgelljud. Mäktigt. Ganska halvtöntig text kan jag tycka. Efter två minuter drar låten iväg i ett högre tempo inför någon form av Wah-Wah-solo, för att sedan sänkas tempomessigt innan nästa refräng, för att sedan öka igen. Tvära tempoändringar krävs alltid viss talang för att lösa på ett felfritt sätt och man måste var väldigt tajta som musiker. Orgeln gör mycket av låten måste jag säga. Ganska trallig bitvis och inte så krånglig text vilket ofta är ett plus. Bra outro där trummorna stannar av helt och hållet emellanåt, för att sedan komma igång igen.

9. Immortalized ***
Denna låt är ganska tung i sin helhet med mycket power i virvel-slagen, framförallt mellanspelen. Bra riv i rösten, med lite halvdanna körpartier. Solot är magnifikt och låter som om självaste legenden och ex-gitarristen Stefan Elmgren skulle spelat in det. Det efterföljande sticket är också mycket bra. Dessa två saker höjer låten ganska mycket.

10. Let's Get It On ***
Ett tappert försök till att försöka skapa det coolaste introt ever, utan att lyckas ett skit. Som tur är håller det inte på så länge utan låten drar i gång rätt snabbt. Härliga verser, både vad gäller instrumentalisterna och sångaren/texten. Refrängen är upplagd som en allsång med publiken, utan att jag förstår varför i helvete man skall sjunga "Let's Get It On - It On"? Måste finnas coolare saker att sjunga i en sådan låt? Dock är det fruktansvärt lätt att komma ihåg texten vilket kan vara en poäng med det hela. Ganska fräckt med halvtempot och mellansnacket, eller vad man skall kalla det, innan låten sakta byggs upp igen och det är tydligt att det är en publikfriar-låt. Kommer säkert att gå hem live av den anledningen. Bra röst igen Joacim!

11. Redemption *****
Ännu en låt som baseras på orgel. För övrigt ännu en av mina favoriter på denna skivan. Tung och riktigt skön, med lite trallig synth innan de enastående verserna. Bra sång (igen!),  text (igen!!), trummor (igen!!!) och gitarrer (igen!!!!). Mellanspelet är snabbt och det dras ner på det en aning innan verserna. Mycket tunga refränger à la Heavy Metal, cool text som fan och rösten är perfekt! Sticket är magiskt med lite eko på! Halvlugnt och tungt solo. Riktigt skön uppbyggnad inför sista refrängen med härlig takt på baskaggarna. Sista Refrängen är lika magnifik som innan! En låt ni absolut måste lyssna på.

Som helhet får skivan 3,5 i betyg av 5 möjliga, på en skala där 5, (precis som vid låt-rankingen,) är bäst.

Vad tycker ni om skivan, låtarna, mitt omdömme och det Nya HammerFall? Tell me all about it, please!

BTW, Kolla in nya layouten och designen på hemsidan:
http://www.hammerfall.net/
fredag 24 juni 2011
I år är nog den första månaden någonsin jag har semester en månad på sommaren istället för att arbeta. Min semester var inte bara eftertraktad, den kommer även i rättan tid då jag förmodligen inte orkat en enda dag till på min arbetsplats. Har i och för sig redan stannat där ett år för länge, men det är en annan historia som jag inte skall belasta er med denna gång.
Semestern började i alla fall med en kort trevlig weekend i London med familjen som här skall sammanfattas i stora drag. Bilderna som finns här är tagna av mig själv och är därför inte mycket att hänga i granen ur professionell synvinkel.

Själva boendet var inte så himla märkvärdigt, trestjärnigt hotell vid namn Norfolk Towers Hotel, Paddington nära Hyde Park, för er som är bekanta med lokal-geografin. Boendet är centralt i London och har det man kan kräva av ett medelmåttigt vandrarhem i Sverige. Mycket större än så är inte skillnaden. Väl framme på hotellet började problemet för mig och mina bröder att ta oss in på hotellet, då nyckeln inte passade och det tog säkert 20 minuter innan hotellpersonalen åtgärdat felet. När vi sedan skulle checka ut från hotellet så krånglade låset än en gång, fast denna gång från insidan. Vi kom inte ut, så vi ringde till hotellet via en mobil och deras vaktmästare fick tillslut komma för att slå in hela låsanordningen och dra ut låskolven med en tång. Ja, så kan det gå. Inte ofta som låsen krånglar två gånger på samma resa, med bara några dagars mellanrum. Dessutom i samband med incheckning och utcheckningen. Som tur är hade vi ingen tid att passa.

Picadilly Circus är en självklarhet att besöka och det gjorde även vi. Dock inte så anmärkningsvärt egentligen, men nu har man i alla fall varit där också. 

Och så en bild på det välkända Backingham Palace. En mycket fin byggnad från utsidan sett, stor och välgjord med lite små grönområden och fontäner utanför. Närmare än stängslet långt bak på bilden gick inte att komma och innanför dem, på borggården stod vakter med skarp-laddade vapen.

London som är något av musikalernas stad, så var vi även tvungna att se en sådan när vi väl infann oss där. Det blev tillslut The Phantom Of The Opera, efter mycket övervägande. En musikal som jag sett på film ett 10-tal gånger och som är mycket bra. Tyckte även att live-musikalen var mycket bra och sevärd. Ni som skall åka till London, gå på en musikal, gärna den vi såg på (!).

Självklarheter som Big Ben, Madame Taussauds och Tower Bridge upplevdes också. Madame Taussauds var väldigt fashinerande att vara inne på. Mycket bra arbete med alla vaxdockorna som ser väldigt trovärdiga ut. Kan rekomenderas för alla andra som funderar på London. Speciellt 4D-bion som visades där. Visserligen var det en tecknad 10-minutersfilm men den var verkligen oerhört cool, häftig och sevärd! Mycket balla fysiska effekter som utspelade sig samtidigt som saker hände på filmen. Vatten sprutades i ansiktet på publiken, luft blåste i nacken och knivar stacks in i ryggstödet på filmen. Detta är nog den enda upplevelsen som jag starkt rekommenderar för alla som någonsin åker till London. Denna upplevelse är för unik för att missa! Dessutom är det mycket mer verklighetstroget med 4D än med 3D. Visionerna som 4D:n skapar stannar precis framför ögonen, vilket gör att man på riktigt tror att man skall bli träffad av det som flyger emot en, till skillnad från vid 3D där effekten inte går hela vägen fram till nästippen. Mycket sevärd!!


En annan sak som var mycket intressant var en tillställning som hette "Sea Life", där man gick omkring och kollade på olika växter och djur från havslivet i enorma växthus och akvarium. Alltifrån hajar, pirajor, plattfisk, korallrevs-fiskar, maneter och pingviner. Detta är något jag kan rekommendera er att uppleva också.

Besöket på katedralen St. Pauls Cathedral var en mycket intressant upplevelse. När man kom in där fick vi alla varsin iPod med hörlurar, innehållande 14-talet filer som visade bildspel och en röst som guaidade besökarna individuellt med information enligt en karta som berättade precis vart och hur man skulle gå samt vad det var för speciellt med dem platser man kom till. Mycket påkostat och ambitiöst turistmål tycker jag. Dessutom fanns guidningarna på flertalet olika språk, dock inte svenska. Hur som helst en mycket stor och fräck katedral med en spännande historia där det är en otrolig utsikt över London, i klass med den som borde vara i London Eye.

Vi var även på lite olika vettiga restauranger, men jag kommer inte ihåg namnen på dem, då det har gått för lång tid sedan dess. Bland annat hittade vi en magnifik indisk restaurang med supergod mat, likaså en libanesisk med fantastisk mat. Dessa skall ni testa på, dock kan jag ju som sagt var inte ge er namnet på dem just nu tyvärr. Vi var även på en restaurang som hette The Old Dutch eller nåt liknande. En pankaksrestaurang som bokstavligt talat serverade pannkakor 24/7. Jag beställde en med chili con carne, tacochips, guacumole och någon form av gräddfilsdipp. Smakade rätt okej, mycket mättande, men det räcker nog att äta detta som en once in a liftime upplevelse kan jag tycka, som inte blev helt frälst av denna smakupplevelse.

Hade tänkt mig ett annat upplägg vad gäller design och layout på detta inlägg men då BLOGGER är sjukt förbannat dåligt på att hantera fler än en bild på samma gång, för att det skall bli en acceptabel njutning för ögat så skiter det sig ganska rejält med att lägga upp bilder här! 

Vad tycker ni om London, dess sevärdigheter och mina åsikter?
fredag 17 juni 2011
Har precis kommit hem från sista kvällen på jobbet. Inte sista kvällen för alltid utan "bara" sista arbetspasset innan semestern. Min semester börjar nu, men på riktigt kan man nog inte säga att den börjar förens imorgon. Då skall jag upp för att dra till studion och lägga resten av basen på plattan. Efter det blir det lite småplock och massa packande inför London-resan med familjen som varar under några dagar.

Tills dess har alla i familjen blivit tilldelade varsin sevärdighet som vi skall läsa på och informera varandra om. Ett ganska smart och enkelt sätt för att få andra att bli intresserade och samtidigt får i alla fall jag en känsla av att tvingas läsa på sevärdighet. Ett ställe som jag inte kommer berätta för er innan resan, utan det får ni reda på när jag kommer hem igen, alltså någon gång under nästa vecka.

Det skall i alla fall bli riktigt roligt att få dra ut en sväng bort från arbetet och bara slappa en hel månad. Bara göra det man tycker för dagen. Förmodligen kommer det bli en visit på Emirates Stadium också, eller i alla fall en sväng förbi, utanför. Eventuellt skall vi se på en musikal också. Resten av resan avslöjas först när jag är på svensk mark igen. Massa bilder och omdömen utlovas i nästa veckas London-special!
tisdag 14 juni 2011
Efter att ha använt flera olika designer och layouter i min blogg så har det nu blivit dags att förnya den än en gång! Denna gång har ansiktslyftet skapats genom bloggdesignprogrammet "Artisteer 3", som både finns som gratisversion och som betalversion. Betalversionen är utan reklam och innehåller fler möjligheter att ändra design, bakgrund, effekter och layout. Programmet kan användas till flera olika bloggtjänster och inte bara till Blogger för er som undrar.

Personligen använder jag mig av betaltjänsten för att slippa reklamen och dessutom få möjligheten att kunna göra min blogg så snygg som möjligt. För att få reda på helhetssynen på min blogg har jag därför även bestämt mig för att skapa en undersökning där läsarna får möjlighet att göra sina röster hörda. Ta vara på chansen att föra er talan, även om ni är nytillkomna läsare på bloggen, så att jag vet vad bloggen har för styrkor och svagheter samt hur den skall förbättras för alla läsare där ute.

Undersökningen kommer att pågå fram till 31/12 2011 av den anledningen att jag vill ge ER möjlighet att svara och för att i bästa fall få tillräckligt med svar/bedömningar inför 2012. Du hittar den högst upp i högerspalten.
Undrar ni något om Artisteer 3 eller har andra synpunkter är ni välkomna att komma med dem.

Här är länken till programmet för er som är intresserade av att veta mera: http://www.artisteer.com/

Om tre dagar börjar min semester!!

Ha det gött och trevlig läsning!
söndag 12 juni 2011
Ravaged har för ett tag sedan börjat jobba på ännu en skiva, den första där jag är basist, som skall släppas under sommaren 2011, det vill säga inom den närmaste framtiden. Vi har hållit på ett par dagar i månaden under våren med målet att spela in skivan innan den ambitiösa hårdrocksfestivalen Knorrfest, som kommer äga rum i Trollhättan, drar igång. Mer information om detta kommer inom sinom tid. Nu är det dock dags för att skriva lite om hur det går med plattan!

Till att börja med kan jag meddela att mycket av låtarna redan var inspelat när jag började i bandet, vilket betyder att jag mer eller mindre blev ny medlem i bandet samtidigt som studioinspelningarna pågick. Det innebar en hel del slit att lära sig nya låtar som man aldrig någonsin hört tidigare (när vi mötte dem med Trigger i musikslaget räknas inte) och dessutom för att få det att låta så bra som möjligt. Hur som helst har det gått bra än så länge, frånsett att en del av bas-filerna försvann för ett tag sedan, vilket innebar att tre av låtarna fick spelas om på nytt. När vi väl kom på att all bas jag spelade hamnade i fel takt på grund av en stark fördröjning av ljudet gick det även fortare att sätta låtarna.

Det har än så länge varit väldigt skoj att spela in den och jag är övertygad om att alla som hör låtarna kommer tycka att det låter grymt bra! Mer info kommer när allt är klart, så stay updated for more!
Ravaged har för ett tag sedan börjat jobba på ännu en skiva, den första där jag är basist, som skall släppas under sommaren 2011, det vill säga inom den närmaste framtiden. Vi har hållit på ett par dagar i månaden under våren med målet att spela in skivan innan den ambitiösa hårdrocksfestivalen Knorrfest, som kommer äga rum i Trollhättan, drar igång. Mer information om detta kommer inom sinom tid. Nu är det dock dags för att skriva lite om hur det går med plattan!

Till att börja med kan jag meddela att mycket av låtarna redan var inspelat när jag började i bandet, vilket betyder att jag mer eller mindre blev ny medlem i bandet samtidigt som studioinspelningarna pågick. Det innebar en hel del slit att lära sig nya låtar som man aldrig någonsin hört tidigare (när vi mötte dem med Trigger i musikslaget räknas inte) och dessutom för att få det att låta så bra som möjligt. Hur som helst har det gått bra än så länge, frånsett att en del av bas-filerna försvann för ett tag sedan, vilket innebar att tre av låtarna fick spelas om på nytt. När vi väl kom på att all bas jag spelade hamnade i fel takt på grund av en stark fördröjning av ljudet gick det även fortare att sätta låtarna.

Det har än så länge varit väldigt skoj att spela in den och jag är övertygad om att alla som hör låtarna kommer tycka att det låter grymt bra! Mer info kommer när allt är klart, så stay updated for more!
Ravaged har för ett tag sedan börjat jobba på ännu en skiva, den första där jag är basist, som skall släppas under sommaren 2011, det vill säga inom den närmaste framtiden. Vi har hållit på ett par dagar i månaden under våren med målet att spela in skivan innan den ambitiösa hårdrocksfestivalen Knorrfest, som kommer äga rum i Trollhättan, drar igång. Mer information om detta kommer inom sinom tid. Nu är det dock dags för att skriva lite om hur det går med plattan!

Till att börja med kan jag meddela att mycket av låtarna redan var inspelat när jag började i bandet, vilket betyder att jag mer eller mindre blev ny medlem i bandet samtidigt som studioinspelningarna pågick. Det innebar en hel del slit att lära sig nya låtar som man aldrig någonsin hört tidigare (när vi mötte dem med Trigger i musikslaget räknas inte) och dessutom för att få det att låta så bra som möjligt. Hur som helst har det gått bra än så länge, frånsett att en del av bas-filerna försvann för ett tag sedan, vilket innebar att tre av låtarna fick spelas om på nytt. När vi väl kom på att all bas jag spelade hamnade i fel takt på grund av en stark fördröjning av ljudet gick det även fortare att sätta låtarna.

Det har än så länge varit väldigt skoj att spela in den och jag är övertygad om att alla som hör låtarna kommer tycka att det låter grymt bra! Mer info kommer när allt är klart, så stay updated for more!
måndag 6 juni 2011
"Heja Sverige, friskt humör, det är det som susen gör! Sverige, Sverige, Sverige!" En redigt gammal hejarramsa som förmodligen var populär på samma årtionde som våran EKG-apparat på avdelningen, *hrm* ursäkta, våran GRANN-avdelnings EKG-apparat, alltså omkring 1930-talet. (Fråga mig inte varför vi inte har en egen).

Idag har det som alla säkert redan vet varit den Svenska Nationaldagen. Dagen då man tydligen skall gå omkring och sjunga "Du gamla, Du fria", dricka champagne, vifta med flaggor, grilla och äta jordgubbar ute i den gassande solen?! Nu är det dock bara ett problem: Jag har jobbat hela dagen/eftermiddagen/kvällen och därmed missat allt firande. Dessutom regnade det, åskade och blixtrade så man skall nog ändå vara glad att man inte satt ute på en fotbollsplan med en picknick-korg. Det hade kunnat bli måttligt jobbigt.

För er som ändå lyckades pricka in en landsdel av vårat kära Sverige och undslippa regnet eller ni som bara är glada över att vara svenska/svenska medborgare; Hur firade ni denna "stora" dag?
Ofta innebär denna dag för många svenskar att man inte alls skall fira, då man helt plötsligt blir rasist om man firar sin nationaldag. Dem som tycker det är rasistiskt är förmodligen inte bara obegåvade utan även måttligt osmarta. Det är inte det minsta rasistiskt att sjunga nationalsången, att flagga, att njuta eller att bara vara glad över att vara svensk. Att slippa alla krig. Att slippa vara fattig. Det finns mycket bra med att bo i Sverige som andra länder avsaknar och som man lätt tar för givet. Det är dagar som denna, den 6/6 varje år, som man skall ta vara på det. Njuta av sitt underbara land.

Istället för att anklaga varandra som rasister borde man vara glad och tacksam för att man får leva i ett Sverige som har så många fördelar, oavsett härkomst. Ta seden dit man kommer. Alla firar sin nationaldag world-wide, men det är svenskarna som är rasister. Hur går detta ihop?

Hur firar du Sveriges Nationaldag? Bryr du dig om ifall du uppfattas som "rasist" eller står du upp och är stolt över den du är och där du bor?

Jag är stolt över att vara Svensk. Jag är stolt över att bo i Sverige. Jag behandlar alla människor efter ett gemensamt människovärde och inte saker som arbetsklass, kultur, kön eller ekonomi. Vi är alla lika och vi har bara varandra, som Thomas Di Leva skulle uttrycka det. Tänk på det istället för att gnälla över rasism och Sverigedemokraterna. Alla som är biologiska svenskar eller svenska medborgare är ju ändå svenska demokrater?!
lördag 4 juni 2011
Tog mig ännu en löp-runda längs med kanalen idag på förmiddagen. Riktigt skönt att kunna springa igen efter ett långt skadeuppehåll för att försöka komma tillbaka till laget bättre än någonsin. Det är målsättnignen. Det går även helt åt rätt håll med rehabiliteringen och nästa vecka är det dags att börja medverka lite mer i fotbollsträningarna för att se hur det känns. Latja lite boll, försiktig målvaktsträning och löpningar mellan konor exv. De nya målvaktshandskarna är utprovade och skall bara beställas. Inte långt kvar innan man gör sin första träningen sedan februari. Skall bli riktigt kul att dra igång igen för fullt. Är inte helt 100 än så länge men på god väg som det ser ut nu. Riktigt jävla sugen på att lira fotboll med grabbarna hur som helst!

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För inte så himla länge sedan var det ju omval i västra götalandsregionen. Intressant är dock att inte ens hälften av alla människor med rösträtt valde att rösta. Det var alltså 57% som valde att inte rösta i valet, vilket är det sämsta resultatet någonsin. Frågan är då varför det går åt det hållet att färre människor har intresse av att engagera sig i sitt eget samhälle? Är det så att alla människor vet hur politiker fungerar. De bara lovar och lovar och när väl vinner valet och skall börja verkställa sitt arbete så prioriterar dem om, vilket innebär att det du trodde att du skulle få när du röstade blir du helt utan. Titta bara på sjukvården. Ett problem som alla partier diskuterar årligen, men oavsett vem som regerar så ser den exakt likadan ut ändå. Alla vill ha en snabb, effektiv och patientsäker sjukvård men ingen verkar vilja betala för den, och därför ser den också ut som den gör. Vårdgarantin är pinsam, bara en sådan sak.

Eller är det så att dagens ungdom är så ointresserad av politik att man inte engagerar sig på samma sätt som arbetarklassen kanske var tvungen att göra för 30-40 år sedan? Kanske är det så att folk anser partierna på pappret verkar vara så lika att man inte kan bestämma sig för ett? Varför gnäller man på att Sverigedemokraterna kom in i Rikstaden när det är vi själva som röstat in dem? Hur som helst är det negativt tycker jag att så få väljer att rösta. Skall det hålla på i den riktningen kommer det bli svårare att få ett rättvist beslut om vem som förtjänar styra Sverige då färre än hälften inte engagerar sig i det. Om man väljer att inte rösta så har man fortfarande gjort ett val; nämligen att man skiter i vem som styr Sverige eftersom man själv inte vill påverka detta aktivt. Då skall man inte heller komma och klaga om man inte försöker förändra själv. Vad tycker du?

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Fick en rätt passande bild från min pappa häromdagen om den nya sedeln, som baseras på Kungen vs alla strippklubbar osv som det stått en del om i tidningen. Hur hade det egentligen varit att vara kändis? Klart det är kul att få bekräftelse och känna sig bra och behövd, det behöver vi alla, men tänk på all media. Dem är efter dig som blodiglar, ligger i buskarna och fotar och dokumenterar sedan ditt privatliv offentligt i diverse tidningar, hemsidor och tv-program etc. Personligen tycker jag kungafamiljen inte fyller någon som helst funktion och att det är orättvist att en del skall bli miljonärer för att de har rätt efternamn. Men som kändis skall man väl ändå ha rätt till ett privat privatliv?!

Mina andra boggar

Etiketter