Echoes Of My Thoughts

Gina har för kvällen en lite annorlunda cool frilla, en skön style helt enkelt. Sarah kommer in med en tajt klänning som ser ut som en för liten one-piece, vilket hon absolut inte klär i. Stora människor (gäller i 90% av fallen kvinnor) skall inte ha tajta kläder. Så enkelt är det. Det klär er inte det minsta. Har nu till slut lärt mig att Shirley Climp, egentligen heter Sarah Dawn Finer, se tidigare två inlägg (delfinalerna 1 och 2). Detta påpekar människan i början på programmet, då de sjunger en dagis-låt som handlar om hur man uttalar namn. Riktigt låg nivå. Frågan är om Sarah har skrivit den själv eller om det är en tondöv dagis-fröken som har stått för denna vidriga skapelse? En fråga som jag inte vill gå djupare inpå, då den förstår allt vad en lördag-kväll är för något. Visst, att folk säger fel namn, det är oerhört störande (jag själv drabbas rätt ofta av det, trots mitt enkla namn som är hel-svenskt) så jag förstår hur de tänker. Men man förstår inte hur de tänker när de gör en låt om det, som dessutom är riktigt otäck för hörselorganen! Nog om det, dags att gå till bidragen:


01. Youngblood – "Youngblood"
Ett pojkband som har störst chans att gå vidare tack vara att de är flickfavoriter. Dock kan man inte säga annat än att de har ett bra och samspelt dans-nummer, med en klatchig refräng. Alltid populärt att ha med Ooohhh-partier i låtar, se bara på Per Gessle (my favourite all times). Nice koreografi, där de hela tiden står, dansar och gör saker som en grupp som står tillsammans. En låt som man lätt kan komma ihåg och är lite smått trallvänlig. Gillar att de avslutar låten med röda facklor i händerna och blixt-rök i bakgrunden.
Går till andra chansen, endast på grund av att  90% av den svenska befolkningen i 10-17 års ålder (flickor!!) som röstar i denna tävling kommer att lägga sin röst på flickfavoriterna, samt för att refrängen i alla fall är melodisk, till skillnad från många andra värdelösa bidrag.

02. Maria BenHajji – "I mina drömmar"
En söt tjej, med coola kläder och en schysst stil. En piano-ballad med en hel del tända stearin-ljus, runt omkring där hon vandrar runt, vilket är lite pampigt tillsammans. Dessvärre ser ljusen finare ut i närbild en på håll, där det mest ser ut som att det är för mycket liksom. Hon har glittrande ögon där hon sitter vid pianot och bra kamera-kontakt, sådant funkar alltid. Låten växer lite allt eftersom den pågår. Rätt bra sång-register, men kören tar över en hel del, framför allt i de höga partierna.
Lite kul när låten är slut att Gina går runt och försöker släcka alla ljus för hand.

03. Mattias Andréasson – "Förlåt mig"
Sparar en hel del på sitt utseende. Är snyggare och flörtigare än vad låten är bra. Har i och för sig förmodligen en bättre röst än vad han visar nu, för detta är inte unikt på något sätt. En låt som inte faller mig i smaken. Bör ej gå vidare, men kommer säkert göra det, men då bara för att han är snygg (flickidol, som vanligt)!

04. Love Generation – "Just A Little Bit"
Kläder á la Afro Dite/Whitney Huston, där de går upp mot scenen med munk-morgonrock. Klär sedan av sig den och fram kommer då en unik (ful och osexig) zebra-klädsel där kroppsstrumpa korsats med baddräkt. Dock har de helt okej kroppar och ansikten (vilket är nödvändigt med sådan klädsel!). Stört-skönt gitarr-riff i introt. Riktigt grym melodi! Gillar att de lämnar scenen och går ut på bryggan i publiken samt att väggen med lampor (bakom dom) rör sig och skapar ett hörn där de står. Skönt stick med trummor som växer gradvis. Minst andra chansen, gärna direkt till finalen.

05. Carolina Wallin Pérez – "Sanningen"
En tjej med en mycket speciell byx-dress med inspiration som måste vara hämtad från cirkus-clowner. Trum-intro är alltid tufft, tillsammans med soft akustiskt gitarr-plock. Liter singer-songwriter-stil på låt och sång, men inget unikt i rösten, och åker därför ut.

06. Andreas Johnson – "Lovelight"
Urdåligt intro. Det enda som är bra i hela låten är partierna med piano-bas och virveltrumma, som förekommer i framför allt i verserna, vilket säger ganska mycket om låten som helhet. Sedan upptäcker man tydligt en oerhört kraftig plagiat-varning, den första tydliga i detta års tävling (brukar ju vara minst ett plagiat/program annars), med stor tydlig inspiration från en av Robbie Williams låtar. Låten blir bara sämre och sämre. Förstår inte varför de skall till och vifta med armen? Bör absolut åka ut, fortast möjligt! Andreas, din överklass-snobb! Hörde en kort intervju med honom efteråt, där han säger; jag är ju van att gå till final direkt. Ja, jag säger då det...

07. Molly Sandén – "Why Am I Crying"
Bra talang sedan några år tillbaka enligt min mening, trots sin unga ålder. Hon kunde valt en annan presentations-låt än en med Andreas Johnsson (finns ju cirka ett par miljarder låtar som är bättre än hans). Mollys egen låt skall tydligen handla om hennes och Erik Saades separation, har dock ingen koll på texten dessvärre, men hade vart intressant att titta närmare på saken och se hur det verkar. Hon framför en ballad med en röst som är bra, men dessvärre låter hon för mycket som tusen andra välkända sångerskor. Bra idé vid ett tillfälle där de har tre Molly i blid samtidigt, en liten i varje hörne och en större i mitten. Okej låt, men this is it, dessvärre Molly. Det blir inget avancemang för din del.

08. Björn Ranelid feat. Sara Li – "Mirakel"
Måste människan slå sig för bröstet när han presenteras? Han är inte någon stjärna på något sätt, snarare en nybörjare i branschen som ingen har hört. Orutinerat! Ser bara töntigt ut. Björn börjar med att läsa en dikt till disko-bakgrund, på skånska, så det är nog inte en jävel som förstår vad han säger. Än så länge vet man inte vad som komma skall, så jag kan acceptera en dikt på 5 meningar i början av en låt. Dessvärre visar det sig att det inte blir bättre än så. Frågan väcks i mitt huvud; Varför står författaren och pratar på scenen, det är väl inget tal han skall hålla?! Oerhört patetiskt är det rätta ordet! Riktigt sjukt värdelöst. Måtte denna låten komma tvär-sist i kvällens tävling, för att rädda den internationella synen på det svenska folkets förmåga att se skillnad på talang och idioti. På att se skillnad på vilka bidrag som passar i en melodifestival och vilka som passar i en skånsk poesi-tävling. Mitt råd till dig Björn; ta och gör lite ljud-böcker av din egen litteratur istället för att förstöra för andra genom att presentera sådan skit på TV i bästa sändningstid och dessutom vara så stolt över det! Det är skandal att skicka ett sådant bidrag (som inte ses som en mellan-akt utan som ett BIDRAG till vad som kommer att bli en del av den svenska musikhistorian). Jag kan ju tillägga att jag hade aldrig kommit med om jag själv hade anmält mig till att framföra det bidraget genom att bara stå där och babbla osammanhängande text med kostym. Mig hade man i alla fall hört vad jag sa, eftersom jag inte pratar så kraftig skånska. Han är bara med för att han är känd och inte för att han varken är bra eller passar att delta i en sådan tävling. Håll dig till att vara författare istället, för det hoppas jag att du behärskar bättre, för din egen skull, eftersom du ändå kallar dig "författare". Jag blir riktigt rädd om detta bidrag går vidare. Stackars svenska folket i så fall för att ni inte förstår bättre...

Helena Bergstörms mellan-akter är fortfarande lika meningslösa. För mig väcks två frågor:
1. Har hon skrivit manus själv eller?
2. Vad får hon för lön för att framföra denna sörja en gång i veckan?

Lite kul när Gina skämtar om Kicki, Bettan och Andreas. Hon lurar även Molly att hon ställer frågor om hennes och Eriks förhållande, men byter sedan och man förstår att hon syftar på hennes nya hårfärg. Även när hon kommer till författaren i bidrag 8, "På tal om semester, Hej Björn Ranelid"! Sedan går hon fram till zebra-brudarna och frågar om hon får äta med dom med en bricka i handen, syftandes på att de var de coola brudarna i skolan. Gillar Ginas humor och talang!

Förstår inte varför de skall ha så töntiga electro-versioner av gamla melodifestival-låtar som mellan-akt?!

Resultat: Till final; Björn Ranelid feat. Sara Li SAMT Molly Sandén. Andra chansen; Youngblood OCH Andreas Johnsson.

Dessvärre går Björn vidare direkt till finalen. Plötsligt förvandlas människan till ett fotbollsproffs som har avgjort en Champions League final i 94:e minuten. Förstår att han blir glad, hade jag också blivit, men det ser lite löjligt ut i TV. Producenten tvingas till och med säga till honom; "Björn du skall gå dit bort och framföra ditt bidrag igen". Skall kika på nätet om jag hittar texten till hans tal/dikt och se om den är något av värde kanske. Man vet ju aldrig. I så fall kanske jag hittar något som kan vara en gnutta positivt i detta elände...

Röstar på låten Underbart med Kalle Moreus på nätet. Riktigt riktigt grym låt! Love it!