Prenumerera!

Ravaged på Spotify

Ravaged på Spotify
Klicka på bilden för att lyssna på mitt band

Klicka på bilden för att komma till våran officiella hemsida!

Populära inlägg

GILLA PÅ FACEBOOK GENOM ATT KLICKA HÄR! Instagram Echoes Of My Thoughts Följ min blogg med Bloglovin

Kontakta mig

Namn

E-post *

Meddelande *

Kommande gig med Ravaged

Roon Don L. Lee. Använder Blogger.
lördag 11 februari 2012
Skall försöka att för ovanlighetens skull försöka få rätt korta och konsisa inlägg om årets tävling i musik, nämligen Melodifestivalen 2012. Kortfattat kan under de senaste åren dra de flesta bidragen över samma kam med slutsatsen; det är lite löjligt att man har med så många värdelösa bidrag, att programledarna blir sämre och sämre, samt att programmets nivå årligen sjunker lägre och lägre.
Nu till lite mer detaljerad info om delfinal 1 i Växsjö:

Till att börja med; även i år är det låg nivå på programledarna och varför har man på sig guldiga kläder som blixtrar och glimmar otroligt störande i rampljuset framför TV-kameran? Det är oerhört obehagligt att titta på!

1. Sean Banan – "Sean Den Förste Banan"
Den låten som sätter sig bäst under kvällen. En skön låt, speciellt med tanke på refrängen. Även en sådan låt som alla fjortisar och liknande kommer att rösta på, på grund av textens upplägg och artistens outfit. Jag tycker det var bra att den gick vidare, men kanske inte att den skall uppträda i för Sverige i Europa?!

2. Abalone Dots – "På väg" 
Cool koriografi, tre hyfsat söta brudar med lite balla instrument och segel som blåser i bakgrunden. Texten är inte bra. Den passar inte alls ihop med melodin heller. Mycket, mycket dålig komposition om sanningen skall fram!

3. The Moniker – "I Want To Be Chris Isaak (This Is Just The Beginning)" 
Jag kan inte förstå hur man kan komma på en sådan titel?! Så lång och så obegriplig! Lite ballt med maskerna på scenen. The Monikers klädstil är förbannat dålig. Det finns cirka 1.000 plagg man kan ha på sig som skulle kunna vara hur balla som helst, så väljer han en pälsväst och lite glitter-trassel. Dansstegen han testar sig på är under all kritik. Som sagt var, lite små-skön refräng, men annars: dåligt!

4. Afro-Dite – "The Boy Can Dance" 
Titeln är riktigt dålig. Brudarna likaså, inte alls min kopp av te. Så enkelt är det. Lite häftiga dresser om man skall hitta något positivt, annars inte alls mycket att hänga i granen. Alltså, detta bidrag bör åka ut.

5. Dead by April – "Mystery"
Härligt med lite hårdrock! Dock är inte Dead By April någon musik som jag varken gillar eller lyssnar på, men som sagt, kul att melodifestivalen blir mer och mer öppen för andra gengre.

6. Marie Serneholt – "Salt And Pepper" 
Rätt skön, halvsoft låt. Marie är oerhört vacker och jag gillar hennes moves i en One-Piece-Of-Gold, tillsammans med ett gäng dansare. Skulle absolut kunna tänka mig att se denna låten igen, så mitt tips får bli andra chansen.

7. Thorsten Flinck & Rev... – "Jag reser mig igen"
Denna låt ser mest ut som en uteliggare som sjunger sin självbiografi tycker jag. Inget direkt att hänga i granen. Kanske möjligtvis om man har mer fokus på texten, men jag missade det mesta av den dessvärre. Snobben Flinck knuffar sig förbi de andra i sitt eget band när de ska upp på scenen, för att han måste gå exakt, precis först. Förstår honom, då han är sångaren/frontfiguren, men man kan göra det snyggare.
Kommer skriva ett helt inlägg om honom angående hans vidriga bemötande och tafsande av programledaren Gina. Det inlägget kommer heta något i stil med; "Kvinnors värdighet".

8. Loreen – "Euphoria" 
Lätt den klart bästa låten i hela delfinal 1! Måste gå till final, så enkelt är det bara. Detta är även en låt som skulle kunna slå riktigt rejält i Eurovision Song Contest. Riktigt bra röst, pampig låt, bra koriografi och riktigt nice out-fit inklusive frisyr. En typisk låt som faller mig i smaken. Kunde ha varit aningen bättre om det varit mer

FOTNOT 2012-02-18: Fick idag, reda på av en vän att programledaren jag benämner Shirley Climp, egentligen heter Sarah Dawn Finer. Skit samma. Same shit, different names, som det så fint heter. Man kan ju oavsett vad människan heter, inte beskylla dem får att de gör ett gott intryck på mig, när jag inte ens vet vem som är vem och dessutom skiter i vilket. Därför får det stå kvar Shirley Climp, även om jag nu blivit påmind om att detta faktiskt är fel egentligen.

Resultat: Till finalen; Loreen och Dead By April. Andra chansen; Torsten Flinck (etc.) samt Sean Banan.

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Archives

Mina andra boggar

Etiketter