Prenumerera!
Ravaged på Spotify
Klicka på bilden för att lyssna på mitt band
Klicka på bilden för att komma till våran officiella hemsida!
Populära inlägg
-
Härom dagen var de dags att dra sig till Göteborg och se på den svenska-talande versionen av filmen "Frost" (Frozen). En berättels...
-
Hi again! It has been a time since I gave you fresh news about the band.So here we go again. In the nearest future we are going to finish ou...
-
Känner mig bara tvungen att citera en icke fullt begåvad herre, Per Lindmarker, s.k. verksamhetschef på akuten i Solna, angående varför sjuk...
-
Idag är det ingen vanlig dag. För idag är det en väldig massa kombinationer av följande fyra siffror: 2 & 0 & 1 ...
-
Så är titeln på den text som förmodligen bäst av alla som jag känner till sammanfattar en stor del av dagens samhälle och även mänskligheten... -
Vilka saker ångrar du som du varit med om? Vad skulle du ändra på om du fick leva om ditt liv? Hur skulle det se ut och vilka val skull...
-
Igår var jag med mina härliga lagkamrater i IFK Trollhättan på Meza kök och bar igen! Senast vi var där, var när vi firade seriesegern i di...
-
Detta är ett ganska spännande egentligen, hur en människas personlighet kan förändras bara för att den relation man har med henne övergår fr...
-
Hej alla trogna bloggläsare! Det har nu gått åtskilliga veckor utan att jag har skrivit något i bloggen, då jag inte haft något direkt ... -
Idag firades Fars Dag med att åka hem till familjen och följa med dem på bio. Filmen som valdes var Tintin fast i 3D-format, på salongen Be...
Prenumerera på
Inlägg
Kommentarer
måndag 4 april 2011
En annan person som förmodligen inte känns igen av så många är Staffan Hellstrand, mannen som detta inlägg kommer handla om. Han skriver en hel del filosofiska, djupa och till viss del även hemska texter, förutom det vackra och målande då. Låtar som jag tänker på är exempelvis Fanfar, Tillsammans, Grindvalarnas sång, Hon bor i en kyrka, Decemberblommor, Du går aldrig ensam, Tala om samt Juli. För kännedom har han även skrivit texten till Uno & Irmas låt God Morgon i melodifestivalen för några år sedan (2007) samt Idde Schultz Fiskarna I Haven (1995). Två låtar som också är mycket bra och säkert tillhör mer välkända låtar för allmänheten, liksom hans genombrottslåt som presenteras djupare här nedan:
Den text som jag här skall belysa med honom är förmodligen Sveriges mest underskattade begravningslåtar någonsin, men den är så oerhört vacker och bra upplagd. Verkligen värd att användas på en begravning, något jag själv skulle kunna tänka mig, antingen på min egen eller på någon annans, där jag i så fall själv sjunger solo. Självklart är det "Lilla Fågel Blå" från 1993 som jag talar om. En låt som jag var helt besatt av i min barndom, utan att egentligen förstå innebörden av dem vackra orden som målar upp världens bästa avskedssång till någon man älskat men knappt hann säga farväl till innan den plötsliga döden. I och för sig är alla döenden plötsliga, för det är lite svårt att dö långsamt, men ni fattar, alltså oväntad död där man inte hinner ta farväl ordentligt eller där man inte hunnit/vågat berätta för någon annan vad dem verkligen betyder.
Jag ber er därför att verkligen passa på att säga till personer ni tycker om vad ni verkligen tycker om dem, speciellt dem som ni älskar. Det är som Staffan sjunger i texten; "Och vi fick aldrig säga hur vi älskade varandra" samt "Kom tillbaks, hela världen var så underbar och det kunde lika gärna varit jag". Lyssna på låten, läs texten och ta tillfället att lyssna mer på hans låtar, dem är värda en chans, eftersom klassen är precis lika hög på dem som på Lars Winnerbäck, det kan jag lova! Fler låtar nämndes tidigare i inlägget.
Den text som jag här skall belysa med honom är förmodligen Sveriges mest underskattade begravningslåtar någonsin, men den är så oerhört vacker och bra upplagd. Verkligen värd att användas på en begravning, något jag själv skulle kunna tänka mig, antingen på min egen eller på någon annans, där jag i så fall själv sjunger solo. Självklart är det "Lilla Fågel Blå" från 1993 som jag talar om. En låt som jag var helt besatt av i min barndom, utan att egentligen förstå innebörden av dem vackra orden som målar upp världens bästa avskedssång till någon man älskat men knappt hann säga farväl till innan den plötsliga döden. I och för sig är alla döenden plötsliga, för det är lite svårt att dö långsamt, men ni fattar, alltså oväntad död där man inte hinner ta farväl ordentligt eller där man inte hunnit/vågat berätta för någon annan vad dem verkligen betyder.
Jag ber er därför att verkligen passa på att säga till personer ni tycker om vad ni verkligen tycker om dem, speciellt dem som ni älskar. Det är som Staffan sjunger i texten; "Och vi fick aldrig säga hur vi älskade varandra" samt "Kom tillbaks, hela världen var så underbar och det kunde lika gärna varit jag". Lyssna på låten, läs texten och ta tillfället att lyssna mer på hans låtar, dem är värda en chans, eftersom klassen är precis lika hög på dem som på Lars Winnerbäck, det kan jag lova! Fler låtar nämndes tidigare i inlägget.
Lilla Fågel Blå - Staffan Hellstrand
Det kallas himlen och jagHar aldrig varit därMen när jag ser på alla stjärnor över himlenSå önskar jag att du var härDu var så poetiskOch nu går du I en annan världOch jag kan bara säga
Kom tillbaksDen här världen är så underbarKom tillbaksHela världen var så underbarOch det kunde lika gärna varit jagLilla Fågel Blå
Vi var så unga och vi kunde inte säga stoppFast världen föll som ett korthusNär vi försökte klättra oppOch vi fick aldrig säga hur vi älskade varandraSom bara vänner gör
Kom tillbaks...
Du var så poetiskOch nu går du I en annan världJag tror den kallas himlenOch jag har aldrig varit därMen när jag ser på alla stjärnor över himlenSå önskar jag att du var härOch nu kan jag bara säga
Kom tillbaks...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar