Echoes Of My Thoughts

Igår påbörjades en kortare sammanfattning av ett par låtar med Joakim Thåström, innehållande ett par analyser om hans texter. Idag är det dags för den texten som jag tycker är bäst, hårdast och passar in i gårdagens koncept allra bäst. Med koncept menar jag alltså texter i allmänhet som bara handlar om hur underbart, vacker och gulligt allt är. Texter som inte visar den andra sidan av livet. Den sidan som också finns. Hos en del människor har den tyvärr en väldigt stor del av deras personlighet och hos en del andra är den mer human och kortvarig. Dags att gå rakt på sak:


"Ingen neråtsång" har verkligen en av de bästa texterna av de låtar jag känner till med Thåström.

Det är lite av en emo-suicide-låt! Lyssnar ni på låten och läser texten och tänker efter vad det verkligen står, så är jag helt säker på att ni alla förstår precis hur jag menar med detta begrepp. Därför blir det ingen närmare presentation om handlingen än så, då EMO-SUICIDE säger allt om texten tycker jag. Det jag än en gång gillar; att allt i hans texter inte är så jävla perfekt och underbart och gulligt, utan mer som livet i verkligheten! Den andra sidan av livet som man ofta glömmer bort, eller inte vågar se, men som också finns.

Detta är den bästa texten av dem alla och får därför även högst betyg, 5/5. Orginal-låten på skivan kan jag tycka är bättre och tyngre än denna halv-aukustiska version, som absolut inte lyckas med den geniala låt-uppbyggnaden som finns på skivan. Lyssna på i alla fall.