Echoes Of My Thoughts

Stefan Liv och större delen av hans lag har avlidit i en flygplanskrasch på väg till en bortamatch. Det är säkert rätt många som känner till detta redan nu. Själv fick jag reda på det för att det dök upp en massa grupper/sidor på facebook som tog upp händelsen. Jag kunde inte riktigt tro på detta. Det kändes väldigt overkligt, så jag började med att googla på "Stefan Liv" och i sökfältet när jag skriver kommer även ordet "död" upp via auto-correct . Lite sjukt att det redan efter ett par dagar är en så vanlig sök-kombination att dessa tre ord dyker upp som första förslaget...

Hur som helst så hittar jag ett antal hemsidor som bekräftar händelsen, eftersom dessa facebookgrupper kändes mer irrelevanta i sammanhanget än exempelvis Aftonbladets och HV71:s hemsidor. Det gäller i alla fall det ryska laget Lokomotiv Jaroslavl, där man tror att endast ungefär två personer kan ha överlevt av det 40-tal som befann sig på planet.

HV71:s klubbdirektör, Peter Eklund, skriver bland annat följande på HV71:s hemsida:

En av våra största hockeyprofiler genom tiderna har lämnat oss i djup saknad. Stefan är och har alltid varit en del av HV71. Vi kommer att minnas honom som den oerhört positiva och viljestarka människa som alltid hade nära till skratt. Stefan var professionell rakt igenom och en av våra mest tongivande ledargestalter för laget. Hans betydelse har sträckt sig långt utanför isen och han hade ett enormt hjärta för föreningen och dess supportrar.

Jag vill avrunda detta inlägg med att säga att jag själv tycker Stefan Liv var en mycket duktig ishockeymålvakt och dessutom hade en väldigt ödmjuk och avslappnande personlighet vid sidan av isen. Han hade alltid ett leende på läpparna och var alltid vänlig mot journalisterna i alla intervjuer osv. Gjorde ett mycket fint sportsligt och privat intryck på mig. Jag har sett några inslag från träningar med honom och sett hur han bjuder på sig själv ibland med glimten i ögat genom några pajas-artade ingripanden. Hur han berättar att han går hemma och letar efter sin fjärrkontroll i några dagar och tillslut hittar den i kylskåpet. Jag tycker han verkar vara en helt underbar person och inte bara en fantastisk ishockeymålvakt.

Självklart är alla flygkraschar fruktansvärda händelser, men känner att jag vill hylla Stefan en sista gång för hans inflytande på mig, enligt kriterierna som nämnts ovan. Tankarna går till hela laget och deras anhöriga, men framför allt till våran svenska målvaktshjälte samt hans släkt, familj och vänner.


Vad tycker du om Stefan och hur vill du hylla honom? Skriv gärna en kommentar här efter.


Rest In Peace.