Echoes Of My Thoughts

Det har kommit ännu en fantastisk film/serie som Jonas Gardell har skapat vid namn "Torka aldrig tårar utan handskar". Ni som inte har sett den, se till att göra det, för den är helt otroligt sevärd, precis som "Livet är en schlager", ja egentligen precis som alla hans verk. 

"Torka aldrig tårar utan handskar" handlar om hur det är att leva på gränsen mellan att vara accepterad homosexuell och att vara sjuk eller onormal. Om att vara accepterad som den man är eller att ses som onormal. Gränsen däremellan.

Filmen som är baserad på en verklig historia handlar om ett antal homosexuella killar som tillslut ingår i en grupp/familj och umgås regelbundet med varandra. Det enda de har gemensamt från början är egentligen att de är är erkänt homosexuella och på väg att börja ett nytt liv som bögar, men tillsammans blir dessa homosexuella män som en stor familj. Vissa av dem blir accepterade av sina föräldrar för att de öppet går ut med denna något "annorlunda" läggning (då filmen utspelade sig) och en del får aldrig mer se dem igen. Föräldrarna är för stolta för att kunna leva med att de har skapat en homosexuell son istället för en som var hetro och därmed även mera "normal". 

Hur som helst så är det inget enkelt liv som dessa människor lever och tillslut upptäcks även HIV/AIDS, eller  det som kallades "den nya pesten". En efter en efter en av alla männen i denna lilla familj av homo-par avlider i sjukdomen. Rädslan att vara nästa på tur är stor då de mer eller mindre verkar inse att de alla kommer vandra just den vägen och att ingen kan undgå sjukdomen.

Till och med på begravningarna vill samhället blunda för att dödsorsakerna inte har något som helst att göra med sjukdomen, utan att det är cancer eller något annat helt felaktigt som ligger bakom deras död och inte en homosexuellt överförbar och obotlig sjukdom.

Det är en väldigt trovärdig, känslosam, intressant och lärorik film på många sätt. Många av inslagen i filmen kan även relateras till dagens samhälle och gör det hela än mer intressant. Skall inte skriva mer om handlingen, utan vill istället att ni alla tar er tid och ser de tre avsnitten och bildar er en egen uppfattning.

Titeln "Torka aldrig tårar utan handskar" baserad på vårdpersonalens rädsla att bli smittade av sjukdom i patientnära kontakter. Alla vet att HIV/AIDS smittar genom kroppsvätskor, vilket även tillslut framkom då filmen utspelar sig. Dessvärre finns det en alldeles för stor mängd av dagens vårdpersonal som är så rädda för patientkontakt att de mycket väl skulle kunna göra samma sak. Hur värdigt hade det känts att ligga på sjukhus och någon torkar ens tårar med handskar? 

Jag skall även poängtera att jag personligen inte har något som helst emot bögar, även om jag inte direkt skulle tycka det var speciellt intressant att kolla på en bög-porrfilm, ifall det nu är någon som tror det.