Echoes Of My Thoughts

Det jag syftar på är det jag kallar "fyllans ironi", alltså då människor säger saker de inte menar och att de ljuger för andra, bara för att dem är fulla/berusade. Hur många gånger har man exempelvis inte varit med om följande scenarier:

1.) Du träffar en "vän" (/tidigare bekantskap) som du inte träffat på ett tag, som är helt lyrisk och överlycklig över att se dig helt plötsligt. Att personen i fråga ignorerat dig det senaste halvåret på Facebook (exempelvis) har man inget minne av längre eftersom "allt verkar vara roligt med lite alkohol" med i spelet.

2.) Du träffar en person som du antingen lärt känna under kvällen, eller som är någon tidigare bekantskap (som inte behöver vara särskilt nära vän) och ni har en jättetrevlig kväll. När ni båda skiljs åt bestämmer ni att ni bara måste träffas igen snart! Dock vet förmodligen ni båda, eller bara en av er, att den dagen aldrig kommer. Så fort man är nykter igen är personen i fråga helt ointressant av någon anledning, fast man hade trevligt just då.

3.) Du träffar en partner som du blir intresserad av och som stöter på dig/eller att ni stöter lite på varandra under kvällen. Du känner att saker och ting börjar gå din väg, tills det framkommer att hon visst råkade vara både förlovad, gift och sambo. Du har nu slängt bort en kväll helt i onödan med en falsk person i behov av lite bekräftelse som inte förtjänar din uppmärksamhet ett dugg.

4.) Du är ute på krogen och pratar med någon annan (ny eller tidigare bekantskap) som du helt plötsligt känner dig aningen överlägsen. Det finns något som får dig att tro att du är bättre än den andra personen på något sätt, utan att egentligen har några direkta fakta som pekar på att du har rätt. Du måste bara hävda dig om hur mycket bättre eller starkare du är än någon annan inom ett visst område, utan att det har någon betydelse. Det kan till och med vara så att du faktiskt är mycket sämre, men genom fyllan anser du dig vara mycket begåvad inom området.

5.) Du träffar en person på krogen som du är intresserad av och ni pratar om lite allmänna saker, tills dess att ni börjar komma in på saker som civilstatus och barn etc. Det framkommer då att personen i fråga antingen har ett förhållande eller ett barn sedan tidigare. Dock är du redan nu såpass intresserad att du ändå försöker fortsätta raggningsförsöket, trots det faktum att din chans verkar vara rätt körd.

6.) Du raggar på en person eller blir uppraggad av en person som du vet är singel, men som du inte är ett skit intresserad av. Du tycker bara det är lite roligt att vara populär för stunden och dessutom är du berusad. Nästa gång ni träffas berusade kan det hända att du tycker det är lika roligt att fortsätta på samma spår, utan att vara intresserad. På fyllan är det alltså okej att vara ironisk. När ni sedan träffas nyktra tar du väldigt mycket avstånd till personen (eller tvärt om). Men på fyllan är allt tillåtet?!

7.) Du träffar en person som ljuger om något annat än barn och civilstånd, exempelvis namn, ålder, bostad eller arbete, som sedan framkommer inte stämma med verkligheten. Måttligt pinsamt. Inte lätt att försöka förklara bort sig heller varför man inte höll sig till sanningen. Är man inte stolt över sitt liv eller vadå?

Ibland är fyllans ironi belagd med känslor som ångest etc, framför allt dagen efter. Ibland är det bara en lögn som du aldrig skulle säga när du var nykter. Kan det var något annat? Lämna gärna egna förslag på situationer du upplevt angående hur människor förändras från att vara nyktra till att bli berusade och vice versa.