Prenumerera!

Ravaged på Spotify

Ravaged på Spotify
Klicka på bilden för att lyssna på mitt band

Klicka på bilden för att komma till våran officiella hemsida!

Populära inlägg

GILLA PÅ FACEBOOK GENOM ATT KLICKA HÄR! Instagram Echoes Of My Thoughts Följ min blogg med Bloglovin

Kontakta mig

Namn

E-post *

Meddelande *

Kommande gig med Ravaged

Roon Don L. Lee. Använder Blogger.
måndag 20 september 2010
Var och kollade på "Killer Queen" med min familj nu i helgen. Personligen är jag inte något stort Queen-fan överlag och känner till sådär en 6-7 låtar med dem eller något i den stilen. De flesta av dem är ändå bra låtar, helt klart.
Hade därmed inte så mycket förutfattade meninagar om denna tillställning, men resultatet blev en jävla överskattad besvikelse! Ett fruktansvärt ojämnt uppträdande, som blandade bra låtar med riktiga dippar. Personligen är det otroligt hur man kan få en show att bli så tråkig och ointressant. Hur lyckas man?!

Själva tillställningen ägde rum i Lisebergshallen, där jag fick en bild av att någon snott hela Queens orginalscen och tryckt ihop den på världens minsta yta, trångt som fan blev resultatet. Sedan bestämmer sig arrangörerna för att täcka hela ytan med ståplatser med en jävla massa stolar. Detta är inget problem egentligen, om inte miffot till sångare hade bestämt sig för att alla skulle stå upp, hoppa, skrika, klappa händerna och dansa. Men som sagt var, så är han inte bara en Freddie Mercury-look-alike som inte kan sjunga, och framförallt inte kan ta de höga tonerna, han är även korkad. Hur kan man tro att folk vill dansa och hoppa runt när det är stolar överallt? Hur kan man inte begripa att en genomsnittsålder på 60+ som försöker återuppliva gamla barndomsminnen orkar det?

Som om inte detta vore tillräckligt med en frontfigur som inte kan sjunga och utseendet är det enda som är gemensamt med orginalartisten, så har de världens mest obegåvade solo-trummis. Han är nog den som är mest IQ-befriad i hela bandet. Han måste nämligen fått för sig att det var en solokonsert med bara honom. Det var fler trumsolon än vad det var Queenlåtar, och det absolut värsta av allt var att inte gubbfan hade lust att sluta någongång. Han höll ju på i evigheter! Hade jag vart på konserten med mig själv, så hade jag fan gått i protest. Inte ens när publiken sätter sig ner igen efter ännu ett onödigt och lågt trumsolo förstår slagverksfjanten att det är dags att sluta. Hur som helst hann nog bandet med omkring 12-13 låtar på 2 timmar. Bara det säger ju en hel del om hur förbannat låg kvallité det är på det som Queen-wannabe's:en lyckas åstadkomma. Ingen av dem, och framförallt sångaren förtjänar den ära, uppmärksamhet och berömelse som Freddie Mercury och company gett dem! Fy fan vad dåligt det var! Jag lovar att jag hade lätt och utan problem kunna skapa riktigt mycket större succé i en egen KISS-show, där jag själv uppger mig för att vara Gene Simmons! Posted by Picasa

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Mina andra boggar

Etiketter