Echoes Of My Thoughts

Kollade på en dokumentär om hur mycket av våra intjänade skattepengar bara försvinner rätt upp i luften tack vare meningslösa och huvudlösa politiska beslut. Beslut som täcker pengar som är våra (skattebetalarnas) och som bara försvinner till ingen nytta för att människan som beslutade om hur de skall spenderas är mångmiljonär, hjärtlös, hjärndöd samt måttligt obegåvad och okunnig.

https://www.youtube.com/watch?v=vdi-Lg9pwkY&feature=share

Välkända festivalen "Knorrfest" har gått i graven och istället har en nysatsning gjorts i skapandet av festivalen "Vicious Rock Festival". Det var dags att göra lite förändringar tyckte arrangörerna och styrelsen i Föreningen Knorrfest, så detta beslut var inte speciellt svårt att fatta. Kortfattat kan man säga att festivalen är flyttad från Knorretorpet till Folkets Park. Utöver det har det lagts mer energi på hela eventet, där man bland annat har bjudit in rekordmånga 17 band att lira på två olika scener, istället för en som det varit tidigare år, samt mycket mycket annat!

Förhållningsregler, åldersgräns, krav på hörselskydd, kontantbetalning i entré, rökning, mat/dryck, alkoholförsäljning etc:

I veckan var jag och min barndomspolare Björkman och kollade på film på filmstaden Bergakungen. Dagen började med lite shopping i ett regnigt Göteborg samt en lunch på The Dubliners. Vi välkomnades varmt på engelska av en man bakom bardisken, så det blev till att öva lite på det engelska språket inför min resa till Island om ett par veckor (kommer att stå om den i bloggen för övrigt).

 Nåväl så var det inget väder som lockade speciellt många människor ute på gräsmattorna och gatorna och de få som redan var där skyndade runt under taken för att inte bli dränkta.
Jag och min vän var som sagt var ute i väldigt god tid inför bion så vi beslöt oss för en ride till Trädgårdsföreningen för att kolla in diverse växter, träd, blommor och djur i naturmiljöer. Det fanns mycket fint ögongodis på dessa ställen. Vi var dessutom inne i Fjärilshuset och de andra kringliggande byggnaderna mellan den jättelika blomsterträdgården.








Så då till filmen "Pompeii" som var huvudsyftet för denna vistelse och den visades för dagen i 3D. Rescensionen blir kort och gott att det var en mycket bra film, verkkligen sevärd, där man tolkar det
historiska ögonblicket där vulkanen "Pompeii" slukade hundratusentals människor i ett navs av lava, eld, rök och aska. Filmer som speglar historiska ögonblick är alltid extra häftigt och gripande, så även i detta fallet. De effekter som man skulle kunna tolka som helt datoranimerade var verkligen bra gjorda och mycket verkliga, så det var svårt att se allt fejk. Måste även rekommendera att se filmen i 3D eftersom det var betydligt mycket häftigare att se stenar och aska komma flygandes och farandes mot ansiktet i flertalet scener. Vid ett par tillfällen blev det även så äkta effekter i 3D att jag faktiskt duckade!

Seafood Platter Rondo styleSkaldjurstallrik med handskalade räkor marinerade i chili och syltad ingefära, dillkokt havskräfta, blåmussla kokt i Chardonnay, västerbottenpaj och rostad vitlöksdressing

 ***
Donald Russel Prime SteakHängmörad ryggbiff från Donald Russel med rökig pulled pork ragu smaksatt med Jack Daniel’s, pankorostad hasselbackspotatis, syrad cole slaw och gräddig rödvinssky

 ALTERNATIVT
Baked CodÖverbakad torsk med rostad pepparrot med ljummen sallad av rödbetor, kapris, räkor och dill samt potatispuré smaksatt med timjan och västerbottenost,  och sötsur vitvinssås
***
Raspberry Panna CottaHallonpannacotta med lakritsflakes och sötsyrliga färska bär

***
Kaffe

Jag valde fisken som huvudrätt och Mange tog ryggbiffen. Vi tyckte båda att alla våra rätter var helt otroligt utsökta och var verkligen proppmätta efter denna vistelse! Servicen var helt fantastisk, helt solkart 5/5 i betyg och personalen kunde inte varit trevligare, seriösare och mer professionell! Vi fick en egen handledare också, eller vad man skall kalla det, som tog hand om oss och visade oss fram och tillbaka mellan olika platser vi skulle vistas på under kvällen samt hämtade oss och gick till nästa.

Tilltugget bestod av lite olika typer av kallt kött och korvar, oliver, bröd och en röra med paprika bland annat. Till detta serverades en utsökt Rocktail Cocktail. Så långt var kvällen helt perfekt och verkligen felfri.

Då är det dags för en resumé själva musikalen!
Rock Of Ages var en mycket mycket bra hårdrocksmusikal, med riktigt riviga låtar som verkligen var välkända och medryckande. Dem ledde till både allsång, stående ovationer och öronbedövande applåder. Platserna vi hade i restaurangen/konsertlokalen var absolut bland dem bästa i hela arenan. Handlingen i sig var enkel att förstå och det var fruktansvärt mycket humor och goa skratt inblandade under den långa föreställningen. Enda minuset var väl att det var lite väl många lugna låtar i akt två. Skådespelarna och sångarna (både män och kvinnor) var en fröjd att se. Joacim Cans is KING! Deras insatser var felfria och rösterna helt magnifika. Det var ett väldigt tryck under showen som kompletterades med sprutande eld och pyroteknik. Betyg på musikalen är självklart 5/5!

Detta var alltså en helt magnifik kväll som hade allt man kan önska sig och betydligt mycket mer därtill! Ni som inte var där; gå dit! Ni som inte kommer dit; ni missar VERKLIGEN en upplevelse utan dess like! Genialiskt!

Igår var jag och en polare på Taras restaurang i göteborg och käkade lite gott. Tanken var att dra vidare på biografen Bergakungen efter detta och se dramafilmen "12 Years a slave". En film som mycket kortfattat baseras på en sann historia om en man som på är "jobbintervju" där han som duktig violinist lovas ett bra arbete som musiker. Istället kidnappas han och säljs som slav. En film där han och de andra slavarna hjärntvättas och tvingas att arbeta hårt med grunden av en usel människosyn där dessa slavar ses som egendom, som boskap.


Filmen var otroligt bra, intressant på något sätt (då den handlar om en sann, rent utav djävlig historia), hemsk, spännande, kärleksfull och även mycket berörande. Man satt nästan och fick en klump i halsen vid något tillfälle eller två. Lätt att hänga med i och förstå handlingen och filmen var aldrig långtråkig eller seg.

Verkligen mycket sevärd som sagt var!

Betyg: 5/5

Det är rätt vanligt förekommande på sociala forum som exempelvis Facebook, med massa olika bilder som har ett budskap eller ett beteende. Det kan vara att man skall klicka "Like" på en bild av en mobiltelefon som man får i huvudet när man klickar på den och lite allt möjligt. Det är beteenden som väldigt många människor har och känner igen sig i, tror jag, utan att ha gjort någon större forskning i ämnet.

En bild som dök upp på Facebook idag var följande:

Det finns en genre som inte är som alla andra. Den heter Metal!
Den gör mig så jävla lycklig och välmående alltså. Jag gillar mestadels Power Metal och Heavy Metal med olika undergenre, men även tyngre Metal är underbart. Framförallt med falsettsångare.

Till alla er som också älskar Metal så skall jag nu länka min Spotify-lista "Star Metal" till er. Den inkluderas helt enkelt utav alla grymma Metal-låtar som jag har gett en stjärna på andra listor jag har. Denna Star Metal lista är därmed det bästa av det bästa vad gäller min musiksmak inom hela Metal-genren. Det finns många fler, men denna listan är grym! Många av låtarna är ganska nyupptäckta för mig dessutom, så det är en färsk lista vi snackar om.

Lyssna och njut! Please Follow! 

Star Metal

Skriv gärna vad ni tycker här nedanför och dela med er till era vänner. Hoppas jag har några låtar på min lista som du aldrig hört och som jag kan få dig att älska?! Kanske till och med att du kan få ett helt nytt favoritband på detta sätt?!

Såg på premiärprogrammet av "Köksmästarna" på kanal 5 när det gick. Ännu ett program i "nu-ska-vi-göra-ett-program-som-redan-finns-men-göra-om-det-lite-så-det-blir-ännu-sämre"-härvan. Det finns redan många program som är samma sak, exempelvis;
Vad blir det för mat vs. Mat-Tina,
Allsång på Skansen vs. Allsång på Liseberg,
Idol vs. Talang,
och nu
Sveriges Mästerkock vs. Köksmästarna.

Jurymedlem Johan Jureskog säger direkt han träffar köksmästarna i premiärprogrammet vid sändningens start "Äntligen ett program med riktiga kockar!". Då sitter jag förväntansfullt i soffan och väntar på att detta skall bli bättre än vad Sveriges Mästerkock någonsin varit. Jag har sett exakt alla program av Sveriges Mästerkock och tycker väldigt mycket om serien, samt har för länge sedan förstått att det finns hur många "amatörkockar" som helst i Sverige. Förväntningarna på denna nya programidé blir därmed helt skyhöga, med all rätt. För som Johan säger; Det är riktiga kockar. Det stora problemet med att det faktiskt är riktiga kockar som lagar mat och inte kan åstadkomma ett skit. Maten de lagar innehåller alla möjliga ingredienser som varken folk hemma i soffan eller juryn förstår hur man kan blanda med varandra? Ämnen som helt enkelt inte passar ihop och som får maten att smaka fasansfullt. Dessutom ser det för jävla äckligt ut det som dom lagar att man förstår redan efter någon kvart in i programmet att detta inte är några kockar som lever upp till sin egentliga yrkestitel. Kortfattat:

Köksmästarna består av ett gäng sopor, som varken kan kombinera livsmedel, tillaga eller lägga upp mat på ett tillfredsställande sätt. Nej detta var första och sista gången jag ser ert program! Skäms på er, Nötter!

Bandet vill tacka er som kom och tittade på när vi spelade på Valand under arrangören Club Centurion för ett par veckor sedan! Likaså dem som stannade kvar och festade natten lång! Det var en bra kväll med god stämning och bra respons för bandet av åhörarna, även dem som inte hört oss förut, vilket alltid är roligt.

För er som undrar hur det går i studion så är det inte mycket till som skall spelas in, innan det är dags för mastring och så vidare. Det börjar närma sig ett slut på denna inspelnings-sejour. Ni som följer oss på Instagram har sett en hel del bilder från tiden i studion bland annat. Ni som inte följer oss kan enkelt göra det genom att klicka på länken nedan och sedan välja att följa, så missar ni inget "bakom kulisserna" heller!

http://instagram.com/ravagedband

Förra veckan var jag och en arbetskamrat på Jesus Christ Superstar i Scandinavium, Göteborg. Förväntningarna för kvällen var från min sida skyhöga. Vi började med att ta en två-rätters på en italiensk restaurang,någonstans på gatan mellan Lasse på Heden och korsvägen, som jag inte kommer ihåg namnet på. Hursomhelst, maten var det inget fel på och parkering fick vi. Dock började det ösregna så fort vi kom ner till Göteborg, men eftersom vi åt först, så missade vi skuren när vi sedan skulle ta våra fötter mot Scandinavium för kvällens höjdpunkt - Musikalen.



Väl därinne så såldes det Merch, t-T-shirts, iPhone-skal och tröjor etc. Jag var lite sugen på att köpa en T-shirt, men då det var samma foto på alla artiklar (nästan som bilden ovan) så tappade jag mitt intresse. Hade gärna köpt en t-T-shirt om de var korsfästelsen på. Vi nöjde oss med att köpa varsitt program.
Vi hittade våra platser, på första raden framför parketten och såg samtidigt att man hade en storbildsskärm på var sin sida av scenen. Skönt att man kan se vad som händer på scenen var min tanke. Vi bläddrade igenom programmet lite hastigt och läste lite på måfå, till en kvinnlig röst hälsade oss välkomna innan musikalen drog igång.

Jag är personligen inte speciellt insatt i bibeln eller testamenten, men det kanske man inte behöver vara heller för att se musikalen. Dock måste jag tyvärr erkänna att ljudet på första akten var helt åt helvete. Har pratat med en annan arbetskamrat, Bengt, som också klagar på ljudet eter att ha sätt samma musikal på helt andra orter! Detta måste självklart ses som ett stort minus! Gå på en musikal och inte höra vad dem sjunger på halva tiden, alltså över en timme och därmed inte kunna hänga med i handlingen alls. Sången var alldeles för hög från alla artister så det bara skränade. Ljudnivån var dock aningen bättre från instrumentalisterna.

Musikalen hade ett rockigt sound som genomsyrade hela musikalen och en hel del goa riff och partier. Scenen och rekvisitan, liksom skådespelarnas kläder var modernt stylad, då de gick runt med rockar, kavajer, skinnbyxor etc. Det gjorde det svårt för en att förstå vem som var vem, om man inte hade programmet framför sig och kunde finna de olika rollerna via uteslutningsmetoden.

Eftersom ljudet var dåligt i hela första akten var det svårt att hänga med i handlingen. Det gjorde att musikalen på det stora hela tyvärr var rätt långtråkig, om det inte vore för att jag gillar hårdrock och är musiker själv. Det jag vill säga med det är att jag gärna kan lyssna på musiken och individuella skickligheter, men å andra sidan så var jag ju där för musikalen och inte för att lyssna på elgitarrer.

I akt nummer två lättade det hela lite i samband med att Johan Wahlström kom in på scenen och hade de 3-4 fyra enda meningarna på dryga två timmar som inte ingick i en låt. Annars var exakt alla budskap taget ur en sång. Inte ens ramsor, som finns i vissa musikaler, men inte här inte. Han kom dock in på scenen med lite humor vilket faktiskt gjorde att akt nummer två blev intressant redan från början. Som pricken över i:et så hörde man även vad de sjung den här gången. Min vän Bengt, som nämndes ovan, som var på musikalen i helt annan ort, sa att han kände sig tvungen att läsa alla resterande låtar i programmet för att han inte hängde med i handlingen på hela första akten heller. Det är tråkigt att man har så dåliga ljudproducenter och mixare att åhörarna är tvungna att läsa låtarna i programmet för att förstå handlingen samtidigt som man ska försöka hänga med på vad som händer på scenen.

Åter till ett par av skådespelarna. Judas (Peter Johansson) mot Jesus (Ola Salo) var på sätt och vis en rätt ojämn duell. Judas vann den på det stora hela rätt stort, då han hade mer krut i rösten, mer power, samtidigt som han är en bättre skådespelare än Ola. Dock skall man inte sticka under stol med att Ola ändå gör en bra tolkning, med tanke på att han är pop-rocksångare i grund och botten. Han gör vissa scener sjukt bra, men på det hela taget skulle man kunna tolka det hela som att det är Judas som är den stora frontmannen, men att Jesus får sin uppmärksamhet endast för att hans roll-tolkare råkar heta Ola Salo och råkar vara mer känd i folkmun. Det kändes som att det var Ola Salos musikal. Att han ville på något sätt självförverkliga en dröm mer än att han var värdig att ha huvudrollen. Med detta sagt så får jag ändå säga att jag är mer missnöjd än lycklig över att ha sett Jesus Christ Superstar, och det är inte bra att jag har fått den känslan.

Betygsättning: 2/5

Härom dagen var de dags att dra sig till Göteborg och se på den svenska-talande versionen av filmen "Frost" (Frozen). En berättelse om prinsar, prinsessor, kärlek, slott, glädje och spänning! Jag skall inte gå vidare in på handlingen, utan mer skriva lite kort om själva upplevelsen.

Filmen är animerad, för er som inte känner till detta. Den finns även i 3D, men vi valde att se den på vanligt sätt, utan brillor och med den svenska översättningen. Spontant kunde man tro att det skulle vara jag och min polare Björkman som skulle sitta ensamma i salongen med 150 högjudda barn. Så var dock inte fallet, även om många tillhörde den yngre generationen.

Hur som helst så måste jag säga att filmen var helt otroligt bra! Mycket mycket välgjord, förmodligen den bästa och mest välgjorda filmen av Disney sedan Lejonkungen och Bambis dagar! Det som framförallt var ett extra plus i detta var att alla ansiktsuttryck var väldigt verkliga. Jag kände mig påverkad av deras sinnesstämningar och känslor, fast dem var animerade. Så vad ni än tycker om animerade filmer så måste jag bara säga att denna filmen skall ni bara se! Oavsett eran inställning! Den är superbra, välgjord och underhållande på alla plan. Mycket humor, kärlek och spänning, trots sin overklighet.

Dags att skriva några rader om vårat omtalade gig på Valand i Göteborg den 15 Februari. Information har
kontinuerligt uppdaterats på våran Facebook-sida för dem som följer oss där. Nu kommer även ett litet sammanfattande inlägg om evenemanget här i våran blogg.

Var: Club Centurion, Valand i Göteborg.

När: Lördagen den 15 Februari. Banden lirar mellan kl 20.00-23.00 (spelordning är ej bestämd ännu, kommer upp på Facebook-sidan nedan när det är klart). Tid på scenen/band är 30 minuter.
https://www.facebook.com/Ravagedband

Pris: 70:-/person vid förköp (se länken nedan). Annars kostar det 120:-/person. Glöm inte att anmäla "Ravaged" i samband med att ni köper era biljetter. Vi måste dra ett visst antal personer för att vara vinst för företaget och därmed vara välkomna tillbaka! Era röster är därmed oerhört viktiga! Tack på förhand.

Biljettförsäljning förköp:
http://www.123biljett.se/index.php?page=tickets_buy&event=40 OBS! Välj "Ravaged" när ni skall betala!

För mer information:
http://www.clubcenturion.se/

För att komma till det officiella eventet på Facebook (ytterligare information, bjuda in vänner etc):
https://www.facebook.com/events/561311807280688/?ref_dashboard_filter=upcoming

För någon vecka sedan var jag och fikade med en nyfunnen vän på Strandgatan i Trollhättan. Vi satt där och avnjöt varsin varm dryck och kaka och pratade lite löst om allt möjligt. Sådär som man gör när man bara går ut för att ta det lugnt och vara social.

Plötsligt inleder min vän ett ganska spännande samtalsämne angående hur folk är klädda. Hon hade skapat ett eget resonemang baserat på hennes erfarenheter och tolkningar under livet. Synsättet var som följande:
"Det syns på folk man möter hur deras uppväxt/barndom varit om man tittar på deras klädstil i förhållande till sina skor. Dom som på något sätt hade en lite jobbig/svårare barndom (på något sätt) har ett annat synsätt på hur de klär sig än dom som hade det lite lättare".

Min mamma sa alltid till mig; att det kommer en dag där tjejer förstår vilka killar de skall lägga all energi på. Jag har alltid väntat på den dagen sedan dess. Ibland har man träffat någon som verkar rätt, men som sedan är fel enligt mig eller den andre. Inget mer med det. Sånt är livet. Däremot när man var liten så var det alltid dom coolaste/snyggaste brudarna som fick vara ihop med de tuffa killarna som syntes och hördes mest. Det var dom som åkte bak på mopparna, som fick gå på alla fester med äldre killar, som drack alkohol, smygrökte, sminkade sig mer än nödvändigt och blev av med oskulden som 15-åringar.

Jag har aldrig varit sådan som ung, som hade "förmånen" att vara i sådana gäng. Jag hade glasögon redan i två års ålder, uppväxt med allergi och astma. Hade en ganska lugn tillbakadragen roll i många sociala sammanhang och var väluppfostrad, artig, ärlig, blåögd och i viss mån även dum, i hopp om att alla människor vill en väl. När jag var i tonåren tyckte jag och dem jag umgicks med att man skulle ha så kul som möjligt på fester, utan att dricka alkohol. Vi hade majoriteten av hemmafester med cola, dans, karaoke och chips fram till vi var 19 år.

Kort och gott så tillhörde jag inte dom tuffa killarna. Jag var inte heller en av de där nördarna som ingen ville vara med, som alltid var utanför. Jag var någonstans mitt emellan. Hade inte så ont av det, för jag fick för det mesta alltid vara med och jag hade kompisar som jag ömsesidigt trivdes med. Spelade vi bollsporter etc så blev jag alltid vald bland dem första, eftersom jag tillhörde dem bättre. Hade vi talangjakt där man skulle uppträda så var jag den som vann eller kom till final i de låtar jag ställde upp och mimade till. Jag var bra på vissa grejer, men inte den cola snubben som fick brudar.

Nåväl, åter då till resonemanget. Har man haft en "jobbig" barndom så kanske man får lite större självförtroende i ett annat skede i livet där man är lite äldre och kan se sig själv som snygg och inte glasögonorm som är mitt emellan de coola och töntiga. Allt eftersom man blir äldre, mer manligt byggd och mogen, så har jag märkt att det finns något hos mig som tjejer vill ha. Nu menar jag alltså inte de brudar som är så att säga "vackra och vet om det" för dom är lite trögfattade fortfarande och vill ha killar som hörs och syns, snarare än dem som är omtänksamma och trygga i sig själva. Jag själv vill ha en brud med lite attityd som är ödmjuk och trygg på samma gång. Det är där dilemmat kommer in, eftersom de flesta har mer dominerande anlag av antingen det ena eller det andra. Antingen blir de för tråkiga eller för veliga.

I samband med att jag exempelvis började spela i Ravaged och har möjlighet att köpa mina kläder själv mer än tidigare, så har jag nu möjlighet att prägla min egen stil. Jag har bra koll på vad som passar ihop vad gäller överdelar och underdelar, men jag har fan bara en handfull med skor. Jag tänker inte på vilka skor som passar med vilka byxor, shorts eller överdel som passar ihop med dem. Jag väljer ofta mellan samma par av skor varje dag, oavsett om jag ska på promenad, till stranden eller på krogen. Det blir dom skorna som är bekvämast, sådana jag trivs med och inte dem som passar ihop med byxorna bäst.

Jag har aldrig brytt mig så mycket om vad andra tycker om mig, men jag kom på mig själv i det resonemanget min kompis använde. Att dem med jobbig barndom inte matchar kläder och skor med varandra. De som däremot haft det lätt i livet och fått mycket gratis har däremot en förmåga att klä sig snyggt från topp till tå. Det var hennes hela resonemang.

Vad tycker ni om det? Hur klär ni er själva? Finns det någon sanning med detta? Har eran relation mellan kläder och skor ett liknande resultat, att antingen ha haft en bra barndom där man får mycket gratis, eller kämpa sig fram i livet med det mesta?

Det var ett halvår sedan jag skrev senast och det är på tok för lång tid för er att vara utan ett enda inlägg från den här bloggen. Visserligen har jag varit lite mer aktiv i min andra blogg (den om mitt band Ravaged) men jag kan glädjande berätta för er att jag från och med i år kommer försöka lägga ner lite mer krut på två helt nya bloggar. Jag skall här berätta lite mer om dem i detalj under respektive länk:

Grilldagboken
http://grilldagboken.blogspot.se/

VinSmakaren
http://vinsmakaren.blogspot.se/

Den förstnämnda bloggen kommer handla om allt som har med grillning att göra, logiskt nog, och den andra om viner. Grilla är nämligen en av mina största hobbies och är en aktivitet som man naturligtvis kan använda sig av året runt! Men det är sommaren som är den största säsongen för det som har med grillning att erbjuda. Vad gäller vin så har jag länge funderat på att utveckla denna hobby ytterligare varför en blogg anses vara perfekt i det ändamålet. Dock kommer det troligen finnas vissa länkar och bilder från systembolagets hemsida, för att lättare kunna ge er tydlig och enkel information om vad det är för vin, samt direktlänk så att ni omgående kan se om flaskan finns i lagret på systemet eller beställa hem den etc.

Önskar er trevlig läsning och hoppas att ni följer även dessa två bloggar och lägger till dem bland era favoriter eller RSS-läsare osv.