Echoes Of My Thoughts

När jag var riktigt liten skapade jag mig en uppfattning om livet och världen runt omkring mig, något som ni alla har gjort en gång i tiden. En bild av verkligheten som har förändrats väldigt många gånger allt eftersom dagar, veckor, månader och år har gått. Allt eftersom mitt liv har pågått har den livserfarenheten som detta medfört gjort att jag har fått olika uppfattning om saker och ting, både till det bättre och det sämre.
Verkligheten blir på något sätt mer realistisk och mindre som den dröm den en gång var.

Dock har inte alla gånger varit speciellt roliga "inlärningstillfällen", då man ibland får lida nåt kopiöst för att ändra verklighetsuppfattning osv. Ta bara en sådan sak som att träffa en falsk människa för första gången. Någon du litat på något så kopiöst eller kanske älskat hänsynslöst och så ändras den uppfattningen över en natt. Att upptäcka att det finns andra människor omkring dig som inte är lika ärliga, öppna, raka och väluppfostrade som du själv. Den bilden hade jag inte på min näthinna innan jag märkte att det finns fler svin i världen än vad man kan tro, som ändå kallas "människor". Då ändrades min uppfattning, att man inte kan lita på alla människor man träffar.

Det har även medfört att om jag exempelvis träffar någon som påminner om ett riktigt svin jag har träffat, så generaliserar jag lätt att den personen också är vidrig, för att nämna ett exempel. Ibland blir jag även lite irriterad på mig själv att jag skapar en så tidig uppfattning om människor, som jag egentligen vill uppfatta på ett helt annat sätt, bara för att inte skada mig själv. Samtidigt är det bra att detta sker i vissa situationer, då jag mår mycket bättre av det i längden. (Generalisering är alltså en medfödd och mycket normal egenskap, för er som inte visste det, då våran hjärna inte orkar ha 10.000 individuella och unika uppfattningar om hur exempelvis alla invandrare, blondiner, kvinnor, falska människor eller fotbollsspelare är. Därför drar vi alla över en kam, generaliserar, är fördomsfulla, främlingsfientliga och ibland även socialt störda om vi varit med om något riktigt traumatiskt. Nya situationer som snabbt kallar fram gamla minnen och känslor för att varna oss att inte vara med om samma elände än en gång, för att skydda våran egen existens).

Jag skrev tidigare om att livserfarenheten man får genom åren ger dig en annan verklighetsuppfattning med tiden. Att ens upplevelser, tolkningar och krav på omgivningen förändras med tiden, ibland nästan lika ofta som dagligen. Att ramarna kring dessa begrepp är olika hårda och olika utformade, beroende på hur stora marginaler du vill ge exempelvis personen i fråga. Normalt sett kanske du inte tillåter ett visst beteende, men om detta istället tillhör en människa som du tycker väldigt mycket om, så kommer du att ändra denna ram, böja den lite, göra den mjukare, för att se mellan fingrarna. Du tillåter vad du i andra sammanhang kallar för en negativ egenskap att existera, eftersom alla inte är perfekta och då du verkligen gillar, eller VILL gilla, personen i fråga, så ser du mellan fingrarna och tillåter detta beteende.

Drömmen du en gång hade om hur ditt liv borde vara har ändrats en väldig massa gånger under åren, för att uppfylla alla krav, känslor, tankar och åsikter som du har på omvärlden. Endast för att du själv skall trivas så bra som möjligt, enligt det medfödda mänskliga behovet som kallas egoism. Alltså att att tänka på sig själv och sin egen överlevnad i första hand. Alla har denna egenskap, tro mig, se bara vad som händer med människor som har obegränsad tillgång med pengar! Då blir denna egenskap helt plötsligt väldigt mycket tydligare än vad den annars kanske är i vardagen. Alla har egenskapen egoism, men vissa människor visar den inte så ofta för omvärlden och andra tycker den är extremt viktig att visa så ofta man kan.

Dock är det väldigt lätt hänt att den perfekta drömmen om ditt liv faktiskt gör dig hemmablind! Du är så låst på livet du skulle haft. Den "verklighetsuppfattning" som får dig att må så oerhört bra inombords. Som inkluderar alla dina intressen och behov (egosimen). Boendet du alltid drömt om. Arbetet du inte fick. Familjen/barnen som inte blev som du hoppats. Flickvännen som inte har det där lilla extra. Dottern som tog livet av sig. Båten du inte har råd med. Valet du en gång skulle göra, för att ändra ditt liv för evigt, som blev felaktigt, vilket du ångrar hela ditt liv. Skilsmässan som ni lovade varandra bara skulle vara något som händer andra, men som en dag blev eran egen verklighet. Detta är bara några exempel.

En annan sak är drömmen om den perfekta partnern, som också gör dig hemmablind, och skall ha alla egenskaper du vill att din partner skall ha, istället för att inse att människan i fråga är bra som den är. Att du kanske klarar dig utan de där andra egenskaperna? Leta efter något som nästan inte finns, eller det kanske känns så ibland i alla fall. Du har kanske ett bra förhållande men vill ändå ha något som är bättre hela tiden och blir då inte nöjd med det du redan har.

Din perfekta inneboende dröm om ditt liv som utvecklats under årens lopp gör dig hemmablind. Du ser inte vad du har, för att det är så mycket du också skulle vilja ha, önska eller ändra på. Du ser inte skogen för alla träd. Visst finns det mycket du kan påverka och ändra, men du kan inte förändra hela världen på en natt. Kom ihåg att se de saker du ändå har och värdesätt dem i första hand, istället för att försöka längta efter att förgylla din egen alldeles perfekta dröm om verkligheten. Det är inte ens säkert att du blir lyckligare för att du har allt du pekar på, om din dröm en dag blir ditt fullständiga liv och din verklighet.

Det handlar om konsten att kunna sträva framåt utan att gå för långt. Att se det man redan har och inte bara det man skulle vilja ha.