Prenumerera!

Ravaged på Spotify

Ravaged på Spotify
Klicka på bilden för att lyssna på mitt band

Klicka på bilden för att komma till våran officiella hemsida!

Populära inlägg

GILLA PÅ FACEBOOK GENOM ATT KLICKA HÄR! Instagram Echoes Of My Thoughts Följ min blogg med Bloglovin

Kontakta mig

Namn

E-post *

Meddelande *

Kommande gig med Ravaged

Roon Don L. Lee. Använder Blogger.
måndag 4 februari 2013
I helgen var det dags för den årliga 24-timmars spinningen igen! För andra gången i mitt liv så bestämde jag mig för att medverka i denna lilla cykeltävling. För den okunnige så går detta evenemang till på följande sätt att man är ett lag som skall köra spinning tillsammans på en cykel där man delar upp passen mellan sig och tar var sin timme. När ens pass är slut byter man av varandra och näste man eller kvinna börjar nästa timmes pass. En del cyklar även flera pass i rad, exempelvis två, vilket också är tillåtet. Då man går av cykeln skriver man av avståndsmätaren och så får man en uppskattad cyklad sträcka IRL (som omräknats från spinningcykeln). Själva tanken och poängen med tävlingen är att cykla så nära spinninginstruktörerna som möjligt, alltså vad gäller takt. Man skall trampa lika många gånger som dom gör för att vinna om man säger så, precis som det ska vara i rätt tempo. Till sin hjälp är ledarens fötter filmade och visas på storbildsskärm så att denna takt lätt ska kunna följas. En tävling som är rätt svår att på förhand räkna ut vilket tempo man ska hålla etc för att slå dem. Man kan nämligen både ligga före dem (cykla för fort) och ligga efter dem (naturligtvis genom att cykla långsammare) men båda generar i förluster.

Årets tävling hade totalt 104 tävlande lag (en cykel per lag) där vinnaren var endast 80 meter snabbare än ledarna. De delade andrapristagarna var 120 meter efter och laget som blev trea var 160 meter efter. Mitt lag hamnade dock tillslut omkring 5 minuter före ledarna, vilket gjorde att vi inte kom i toppen direkt. För att göra det hela än mer svårberäknat så är passen uppdelade i olika svårighetsgrader, basic, intensiv, intervall och så vidare, vilket gör att man kanske vill ligga lite plus innan de tuffa passen för att ha lite att spela på då. Man cyklar givetvis fort som fan för att tjäna in denna tid. Sen kanske det visar sig efter intensivpasset att den som cyklade då var bättre/starkare än man först trodde, vilket innebär att man kanske höll jämn takt till instruktörerna, men ändå fortfarande ligger plus efteråt. Det viktigaste är ju att man tränar och har roligt, vilket var vårat lags målsättning!

Kvällen slutade med en middag i de stora lokalerna, prisutdelning, komiker, husband och trevligt sällskap. En mycket trevlig kväll som tog slut alldeles för fort!

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

Mina andra boggar

Etiketter